Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 3. Militära gymnastikens grunder - 1. Vapenföring i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
set
grundstlBniagen och grnndrörelserna få icke strida emot
hvarandra.
Hvar och en vapenförande bör söka förekomma sin fiende,
d. v. 3. antingen göra sitt angrepp så (ort, att icke hans
fiende kan afvärja det, eller också göra sitt försvar {parad)
så fort, att fiendens stöt eller hugg icke hinner att skada
honom. Derföre måste den vapenförandes rörelser a |J t id ske
med möjligaste högsta hastighet. Likväl är hastigheten i
rörelserna icke nog, för att vinna syftet, att förekomma fienden;
ty hvaije rörelse måste äfven vara rigtig, —
En rörelse med vapen är endast rigtig, när den fullt
tjenar till kroppens försvar. Häraf följer, att en rörelse med
vapnet icke bör sväfva utom den utsträckning, som kroppens
styrka har. Då nu kroppens muskelkraft är störst, så länge
dess rörelser icke gå utom hans egen yta, så blifver
hastigheten i rörelserna befordrad derigenom, att de begränsas af
kroppens yta.
Om en rörelse skall blifva bestämd, måste man tänka
sig en viss punkt, hvarifrån den utgår, och en viss punkt,
hvartill den skall gå, samt de punkter hvarigenom den skall
gå. Häraf uppkomma trenne hufvudrigtningar. Den första är
den ställning, som en stridande måste, till sin säkerhet, intaga,
både med sin kropp och sitt vapen, och den kallas Gard.
Den andra är det ställe på fiendens kropp, der hans vapen
skall inverka, och den tredje den rigtning, som hans kropp
och vapen bör taga, för att rätt och först åtkomma detta
ställe.
Ett anfall kan icke utföras på hvad ställe och afstånd
som helst ifrån fienden, utan måste ske» antingen under
närmande till eller fjermande från honom, antingen i samma linia
eller i en sidorörelse emot honom. Det förra kallas marche
eller passade framåt eller tillbaka, det sednare kallas volter
eller vändningar.
Genom marchen kan afståndet ändras, emellan
motståndarne, så mycket och så litet, som erfordras.
Passaden deremot är en mera forcerad rumförändring.
Allt detta gäller lika för värja, sabel och bajonett; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
