Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 4. Medikala gymnastikens grunder - 3. Sjukdomstecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
olika, icke allenast till organismen sjelf, sflsom Ett Helt, titan
äfven i anseende till dessa tre grundformers inbördes
skenbara framträdande. Blandas dessa företeelser så, att stundom
den ena, stundom den andra grundformen tyckes skiftesvis,
eller liktidigt, fastän på olika punkter, framträda; då är
organismen ännu icke uti full ojemnvigt, och delta är mera ett
sjukanlag, än en sjukdom. Men när den grundformen, hvilken
sjukdomeo, såsom orsak, tillhör, blifver undervigtig; då
framstår sjuktecknet, såsom följd.
Man skulle kunna tro, att sjukorsaken kunde hänföras
till den öfvervägande grundformen; men dess öfvervigt är,
såsom vi redan sagt, blott en följd, och blir således endast
ett sjuktecken; den undervigtiga grundformen är den felande;
och i felet ligger sjukorsaken. Härigenom tyckas de fordna
begreppen, om en hela kroppen genomgripande kraft och
kraftlöshet (Stheni och Astheni), blifva mindre säkra. Om vi
antaga att organismens fortgående beror af de tre
grundformernas samverkan till Ett enda Helt, eller af konflikten mellan
lif och materia, eller den mellan olika krafter fortsatta striden,
— hvilket allt till sin idé är detsamma —; så måste likväl
organismens helsotillstånd bero af dess delars likstämmighet, och
en sjuklig öfverkraft, hos den ena delen, antyder en sjuklig
svaghet hos den andra; ty så länge verkan och motverkan
äro i normalt förhållande; fortgår organismen, som ett
harmoniskt Helt. Det är således svagheten, hos den
undervägande delen, som, till en viss grad, gör möjlig öfverstyrkan
hos en annan, hvilken icke, ifrån sitt första moment, kunnat
tilltaga, om den andra delen strax kunnat motverka den.
Enär så ej skett, framträder ojemnvigt d. v. s. sjukdom.
Således är det icke styrkan i åderhinnorna, som gör att blodet
stockas åt en viss del; ej heller är det sagdt att det är en
motsvarande svaghet i de närmast anliggande delarne, som
secundärt förorsakar detta, utan sjukdomen sjelf, framträdande
såsom egoistisk, och så medelst partiel lifsprocess, i ett organ,
motsvaras af en anorganisk tendens i ett annat.
Sjukdomen, såsom orsak, tillhör vanligast en enda
grundform, och visar sitt tecken äfvenledes genom en enda grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
