Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 4. Medikala gymnastikens grunder - 3. Sjukdomstecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
form, falt denna icke är densamma, som den förra; denna
sjukdomsform kalla vi Entecknad. Men om sjukorsaken tillhör
en enda grundform, och dess tecken röja sig i de tvenne
andra, eller också i alla tre grundformerna, då kalla vi den
Flertecknad. Sjukorsaken kan väl också tillhöra mera än en
grundform, dock tillhörer i de flesta fall dess upphof en enda,
och det är då på denna, som uppmärksamheten först bör
vändas. Oftast äro likväl sjukdoms-fallen så beskaffade, att
det är nödigt, att först undanrödja den sekundära sjukorsaken,
för att sedan desto läUare kunna häfva den primära; likasom
man, i samma ändamål, ofta är tvungen att väcka andra
sjuktecken, än de, som redan framträdt, för att derigenom
nedstämma de för handen varande.
Vid flertecknade sjukdomar torde det i allmänhet vara
säkrast att sist tillgripa den mekaniska inverkningen, och
begagna den kemiska, under det sjuklingen är svagast. Skälet
härtill ligger icke deruti, att den kemiska agenten, vid dessa
fall, är uteslutande verksam, utan deruti, att den mekaniska
agenten, under hvilan lemnad helt och hållet till blott sina
inre animala funktioner får mera intensitet, än då kroppen
rör sig både med de animala och de mentala mekaniska
or-ganerna, såsom under frisktillståndet. Nämde agent kommer
dymedelst i jemnvigt med den kemiska, hvilken, genom det
ringa mått af främmande ämnen, som den sjuke förtär,
nedstämmes till möjligaste minsta qvantitativa inverkning, och
således svarar mot den till högsta passivitet inskränkta
mekaniska inpulsen.
Detta röjes ännu mera så väl hos friska, som hos sjuka
uti sömnens välgörande följder. Fysiologer hafva påstått, att
sömn inträffar genom blodets strömmande till hjernan, och
man skulle tro att det vore så, emedan man blir tung i
hufvudet, när man behöfver sömn, den mentala kraften liksom
domnar. Härvid är dock att anmärka: Om blodets
strömmande till hjernan gjorde sömn, skulle 4) alltid den sömnige
få hufvudvärk, hvilket snarare inträffar, när man sofver för
mycket; likasom då man äter och dricker för mycket. Annars
plär en lång sömn tvärtom styrka och lätta nerfsvaga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
