Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 4. Medikala gymnastikens grunder - 8. Muskelsystemets sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
niska fel i hjerta, lungor, tarmar, mellangärde o. s. v., hvilka
förändra dessa delars volum och rörelse-förmåga samt de
krämpor, hvilka icke hafva sin form i nerfveroa eller vätskorna,
utan allmännast yttra sig genom budens ooh musklernas
sjuktillstånd.
Vi hafva, i förra stycket, talat om Lungornas farligaste
sjukdom och skola nu yttra något om hjertats lidanden. Dessa
äro vanligen svåra att urskilja; men genom rigtiga diagnostiska
rörelser kunna de, med nästan full säkerhet, bestämmas, äfven
då de icke genom gymnastiken kunna botas. När sjuklingen
ställes vid en stolpe, hans venstra hand upplyftes och
understödes samt bröstet i sned, något framlutande ställning och
gymnasten med ena handen försigtigt trycker öfver de sista
refbenen och med andra handens utkant bågformigt trycker,
än emellan bröst-refbenen, än emellan sjette och sjunde
ryggkotan, under det att medhjelparne dels försigtigt befordra denna
tryckning, dels långsamt öka den sjukes sidoframlutning. då
framkallas vanligtvis tecknet af sjukdomen. Känner patienten
dervid en svår värk i hjertat, då betyder detta ett åderbråek.
Förnimmer han mera ytlig hetta deröfver, då är åkomman
rheumatisk; röner han en bedöfning derunder; och att hjertat
likasom vill stanna, då är detta en ttirsol (atrofi). Förnimmer
han deremot en kollring, då nr det väderslockning *); förmärkes
en stark rörlighet, så betecknar detta kramp i hjertat.
Förökas hjertats slag härvid, då är vanligen hjertats volum
onaturlig. Vissa sjuklingar tycka också att deras hjerta är så
stort och hafvet, att det icke får rum nog. Detta sjuktillfälle
kan både vara verkligt och äfven sekundärt: i förra fallet har
hjertat en för stor volum, och i det sednare äro blott dess
väggar försvaga.
Sättet att behandla alla dessa åkommor måste ske med
noggrannaste hand och öga. Ingen sådan sjukling bör hafva
våldsamma rökelser. I allmänhet gäller för hans behandling
följande hufvudsyften, 1) Förminskning af angränsande delars
*) ütg:s anm. Jfr. den »lutanmårkning, som utgifvarne af detta arbetes första
upplaga bnegadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
