Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 4. Medikala gymnastikens grunder - 8. Muskelsystemets sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
538
retning på hjertat: V) Förminskning af blodets våldsamma gång
till hjertat: 3) Förminskning af det öfverdrifna nutrkions-anlaget
i hjertat.
Det första befordras genom ryggradens naturliga
uppbarande och hållning, såsom villkoret för bröstkorgens
behöfliga utvidgande. Det andra, genom blodets ledning och
fullkomliga utspridande till alla kroppens delar och i synnerhet
till backen, armar och ben. Det tredje derigenom, att man
åt mindre farliga delar (t. ex. armar, ben och kors) leder
nutritionen, för att dymedelst göra en minskning deraf på det
sjuka stället.
Att de sjuklingar, hvilkas lidande mera uttrycker en
svaghet i hjertat, äfvenledes böra så behandlas, finnes lätt, då
man besinnar hvad följderna af för stark näring blifva för ett
svagt cirkulations-organ af den vigt, som hjertat är, och
förenämnde tre syften kunna i allmänhet genom mekanisk åtgärd
vinnas — derom har en mångårig erfarenhet redan bevisat.
Gång och ridning äro otjenliga medel för dessa sjuka: de böra
endast åka eller låta ro sig, för att njuta frisk luft, hvilken
är dem högst nödvändig. — Gång och ridning inverka för
mycket ensidigt uthållande kring kroppens axel, medelst
behofvet af den jemna ballanceringen och derigenom vållas för
starkt blod-tillopp i de delar, som närmast ligga intill det
ifrågavarande organet. Lungorna äro äfven dervid i för stor
verksamhet: deras kraft förhöjes; och då andedrägt och
blodomlopp äro tvenne vigtskålar till hvarandra, måste nödvändigt
hjertats både mekaniska vehiklar och således äfven dess
kemiska yttringar förhöjas medelst ofvannämnde rörelse.
Derföre händer sällan att den sjuke känner sitt hjerta stanna om
natten, så vida han icke genom rörelse eller för starka
födoämnen nyss beverkat det. Fria luften, hvars spänstighet
genom dagsljuset är förhöjd, samt ensidig rörelse af gång,
lyftning m. m. satta muskelkraft, andedrägt och blod i annat
förhållande, än de hafva i sangvärmen, mörkret och
kammarluften. Man kan väl med en häftig rörelse återgifva hjertat
sin verksamhet; men dymedelst förökes dess retbarhet och
nutritionens öfverdrift. Den svåra smärta, som kännes, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
