Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 4. Medikala gymnastikens grunder - 11. Rörelsernas grad eller qvantitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
41. Rörelsernas grad eller qvantitet.
Måttstocken för all rörelse är organismen sjelf. Det
gifves ingen punkt deraf, som icke bör njuta rörelse, åtminstone
secundärt ifrån de öfriga delarne. Men i rörelse är måttan,
liksom i annat, det säkraste medlet, ehuru det svåraste att
finna. Att röra sig för litet, d. v. s. att låta den mekaniska
inverkningen stå i missförhållande till den kemiska, är lika
så orätt, som att röra sig för mycket, d. v. s. att låta den
mekaniska inverkningen öfvergå den kemiska. Då dessa båda
grundformer alltid måste stå i jemnvigt, om helsa skall finnas;
så får den ena icke öfverväldiga den andra. Man säge hvad
man vill till grekiska atletikens försvar. Dess tid var
visserligen skön, på sitt sätt, men den var orsaken till nationens
fal). Då man besåg andras kamp. var man nöjd att sjelf
slippa deltaga deri. Den ensidiga kraft, som atleterna vunno,
och det öfverväldigande, kroppen fick öfver lifvet, ogillades af
deras visaste läkare. Hippokrates sade att Atleterna visste
sjelfva icke om de hade någon själ, och Galenus talar
hårde-ligen emot Paedotribernas okunnighet om menniskoorganismen.
Att röra sig till trötthet är detsamma, som att äta tills
det qväljer oss. — Båda delarna förslappa, i stället för att
gifva styrka. Sjelfva gången, hur nyttig den än kan vara i
frisk luft, blir skadlig för den friskaste menniska, om den
utsträckes öfver dess förmåga, antingen medelst sin hastighet
eller medelst sin uthållning. Så blir äfven hvarje annan
rörelse, med häfningar, äntringar, simning m. m. skadlig genom
öfverspänning. — Sak samma med den passiva rörelsen för
sjuke.
Frågas nu: huru många och hvilka olika rörelser,
menniskan behöfver; svaras derpå följande. — Likasom den
kemiska agenten sträcker sig till allt — ja sjelfva metallerna
och gifterna äro individuella behof för oss; likaså sträcka sig
menniskoorganismens mekaniska yttringar till allt; ty vår kropp,
afbilden af verlden, har i sig alla djurs mekaniska
förmögenbeter. Så är den äfven i dynamiskt (psychiskt) afseende en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
