Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 4. Medikala gymnastikens grunder - 11. Rörelsernas grad eller qvantitet - 12. Rörelsernas qvalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
brännpunkt af alla djurs själsegenskaper, och den kan icke
inskränkas till någon enskildt åsigt. —
Frågan blir således: huru starka kunna rörelserna i
allmänhet bestämmas; och då afgör kroppen sjelf frågan. Man
skulle väl ock härvid, till någon ledning, kunna hänvisa
frå-garen till de olika temperamenten hos subjekterna; men som
dessa temperamenter, antingen de anses såsom den
constitue-rande grunden i menniskosubjektiviteten, eller som encephaliska
affiniteter, likväl hafva sin stämpel af de tre urformerna, och
de sjukligheter, dessa tillhöra, intaga hvar sin region, nemligen
hufvudet, bålen och lemmarna; så blir för gymnasten, som för
den sanne läkaren, den säkraste ledningen, i hvarje fall,
densamma, nemligen det inre och yttre öga, som ser och
bedömer subjektet.
1 i. Rörelsernas qvalitet.
Subjektiva vilkoret gäller vid rörelsen i qualitatift
afseende, likasom vid det quantitativa, likväl med ännu mera
iakttagelse af den regeln, att gymnasten hellre bör göra för litet
än för mycket. — Det förra, såsom ogjordt, kan ökas; men
det andra, såsom redan gjordt, kan icke minskas. All hastig
potenseriog af en kraft är vådlig, men ytterst vådlig, enär
delarne, som stå under denna kraft, äro sinsemellan i strid. —
För att icke öfverse förenämde regel, bör gymnasten:
4) hafva en inre åskådning af den verkan, rörelsen skall göra
på subjektet, och således skall ban kunna bestämma
punkterna hvarifrån^ hvarigenom och hvartill rörelsen bör gå.
Derföre bör subjektet sättas i en sådan ställning till sig sjelf och
tiil gymnasten, att denne sednare äger, af det förra, alla
ofvannämde punkter uti sin magt. 2) Bör gymnasten alltid så ställa
sig till subjektet, att hans kropps vinklar kunna gradvis ökas
eller minskas, efter som subjektets vinklar förändras. 3) Att,
likasom hvarje lektion bör, på den friska organismen, dagligen
börja med en ringare rörelse och tilltaga (crescendo) i mera
an8träogaode öfningar tilia de vid lektionens slut åter aftaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
