Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 5. Ästetiska gymnastikens grunder - 3. Konstnärens sjelfständighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Kroppens best^da rigtningar äro 3«x:
4:o Framåt,
2:o BakSt.
3:o Till höger.
4:o T|ll venster.
$:o Uppåt.
6:0 Nedåt.
Likasom frid och strid yttra sig, antingen inom subjektet
sjelft eller utom detsamma, eller vexelvis på en gång; så bäfva
äfven rörelsernas rigtningar antingen ett syfte till individet
sjelft, eller till ett vasen utom detsamma, eller också samtidigt
till beggedera.
Första vilkoret för q)I ädel rörelse är jemnvigten i
kroppen, utom hvilken ingen punkt gifves för någpn af rörelsens
olika momenter. Om, i stående ställning, det minsta deraf
förfelas; liknar rörelsen det första momentet af gång. Blifver
ojemnvigt uti gången, häntyder den tvärtom till första momentet
uti stående ställning, d. v. s. hejdande i farten. — Känslan
bestämmer jemn vigtsmomentet; och öfverhufvud gäller den sats,
att ju flera fingerleder utsträckas, desto mera lyftes äfven
armbågep för att förkorta häfstången, såvida kroppen icke har
øn mera baklutad ställning, eller en sidorigtning, hvarigenom
armens bäfstång förkortas. Härvid undantages: om bortre
armen brukas såsom motvigt, då den mot föremålet nyttjade
främre armen äfven, med framlutad kropp, køn utsträckas
(detta är förut förklaradt i militär-gymnastiken). Såsom exem«
pel må man anföra dessa ord: »det var du, som belog min
fader.» Tonvigten på du uttryckes med framsänkt panna, ögat
sigtande långs öfver armpipap, som jemte hand och pekfinger
och roed tummen nedåt vänd rigtas mot den tilltalade.
JJpdast när figuren tankes i full bvila, kunna händer och
ögon falla i hvad plan och på hvad punkter som heldst; men
så fort en ästetisk sann rörelse skall visas, bar denna sin
bestämda gräqs inom den högre delen af mennisko-organismen;
d. v. s. den delen, som hufvijdsakligea tillhör de vegetiitivq
functiowrna, ligger utom (jenna ästetiska gräns; således hållae
qldrig härerna för m*&eq, s3te‡ e|tør könsdelarne; blott de$
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
