Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelser, tal, aforismer och andra efterlemnade papper om Gymnastik - Förslag om gymnastikens nytta och nödvändighet för soldaten i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
ett visst plan: Armrörelser, Benrörelser o. s. v. Annorlunda
är förbållandet med bålens rörelser, hvilkas vinklar egentligen
härröra af ryggradens böjningar eller vridningar (framåt, bakåt
eller åt sidorna); ty bålens större yta gör, att dess rörelser fatt
i allmänna talesättet sex afdelningar, neinl, bröst och måge,
rygg och kors, samt höger och venster sida; och efter dessa
allmänna benämningar indelas bålens vinklingar här. Äfvenledes
blifva alla halskotornas böjningar framåt, bakåt eller åt sidorna
benämda Hufvudrörelser; emedan hufvudet endast genom dessa
leders vinklar kan förändra sin rigtning till bålen.
16. Men likasom vi kalla den rörelse, som sker i
ländko-torne, Ryggrörelse, sä kalla vi handens pronation och supination,
Handledsrörelse, utan afseende på underarmens deltagande.
Höftledens synbarligen väsentligaste rörelser göras framåt, bakåt,
inåt, utåt, ut-framåt, och genom vridning utåt. Ingen rörelse
kan dock ske med ett ledamot, utan att kroppens öfriga delar
till en viss grad allmänt deltaga deri; men den ledamot, hvars
vinklar hufvudsakligast förändras, är det, hvarefter rörelsen bör
benämnas. Armarna äro kroppens naturliga häfstänger vid
bålrörelser och balancering m. m. — —
17. Gymnastik är vetenskapen om likstämmig utbildning
af menniskokroppens olika delar. Den indelas i fyra
hufvuddelar, nemligen den Medborgéliga, Militära, Mediccda och den
Åstetiska.
med de uttryek, som reglementerna ännu bibehöllo, följande kommando-ord: Rätta
er! (d. ä. lika med »ställning» enl. Gymn. Regi. mom. 61, 95, for att återgå
till grundställning), Ömsa led! Ryck upp! Ryck vt! Framför betåck! Bakom
be-täcki Armvinkling ett! tu! Slut! {Slut tilUviå stöd rörelser), Fåll! Fall! (Sitt!) Kör!
Kedja!—Färdigt ställ! Utgångsställning ställ! eller Siälining ställ! (Stöd ställ!
▼id bundna rörelser) vanligen för utgångsställningar af ett tempo,
Utg&ngsställ-ning ställ! tu! eller Ställ ett! tu! för flera tempo, Tag Ställning! för knästående
och stupfallande ntgångställningar o. s. v., Höger fot rätt fram, Höger fot
enkelt [dubbelt) afstånd fram!—Höger fot framåt (bakåt, utåt, tül sida) ställ! o. s. v.
Höfter stöd! stundom i stället tör Höfter fäst! Till olika rättningar: Enkelt
(hälft) och dubbelt (helt) afstånd marsch! o. a. v.
I ännn äldre utkast äro dock uttrycken vida mera olika; såsom Enkel
{dubbet) distance marsch! Fötterna slut! Händerna i sidan! För återgång till
grundställning nyttjas oftast Midt—åt o. s. v.
Anm. Frilgtecken (?) i texten angifva otydligt skrifna ställen eller
sannolika skriffel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
