Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelser, tal, aforismer och andra efterlemnade papper om Gymnastik - Förslag om gymnastikens nytta och nödvändighet för soldaten i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
670
daten oberoende af yttre hjelp i de svåraste förhållanden. Som
han går och står skall han lära sig att genast handla, och
öfvervinna mötande hinder, trots markens ojemnhet, hårdhet eller
slipprighet.
I början biträdes karlen vid afsittningen, men sedan bör ej
mottagning gifvas.
79» För anlopp tages minst två och en half gång
föremålets längd; satts ungefar tvenne fotlängder från hästens svans.
Vid hvarje öfningsfalt anläggas diken (smalare åt ena ändan)
och springvallar, hvilka manskapet ledvis öfverhoppar, slutligen
med gevär i hand. Kommando-orden äro:
1) Helt afstånd marsch!
2) I handen Gevärr!
3) (l:sta ledet) Längdsprång marsch!
4) Ställning! (2:ne tempo) o. s. v.
Sluttande upplöpningar göras i flanquemarsch. De äro trenne
slags: a) I båge rundtom instruktören, som står intill foten af
sluttningen. När det ena ledet gjort 3—4 slag, kommenderas
Halt! och Råttningl leden ombytas, b) I spets med vändning,
göres mindre hastigt man efter man. c) Upplöpning med
af-språng i djup från öfverkanten o. s. v. Om vallen har tvenne
sluttningar, kunna dessa öfningar ännu ytterligare förändras,
med gevär.
80. Soldaten bör söka att lätt utföra den samlade sattsen,
men dock så bestämdt och hörbart, att stöden kunna liktidigt
biträda vid uppsprånget. Detta gäller för alla språng på
orörliga stöd. Kullbytten, Hjulning, Gång på händerna a. d. må
öfvas endast i den utsträckning, som vården om soldatens
mundering medgifver.
81. Om menniskan skall kunna yttra ett fullständigt lif,
behöfver hon den vilkorliga rörelsen lika såväl som djuret; men
då menniskans organism är vida fullkomligare än djurets, (ty
hon kan lära tusende graduationer af slöjder och konster, hvilka)
alla uttrycka bestämda begrepp, hvartill djuret aldrig hinner,
då måste denna hennes organism i sina rörelser vara likaså
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
