Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelser, tal, aforismer och andra efterlemnade papper om Gymnastik - Förslag om gymnastikens nytta och nödvändighet för soldaten i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
mångfaldigt vexlande oeh således i oändlighet fortgå, fast alltid
efter bestämda lagar; ty om lagar icke antagas gälla för alla
menniskokroppens rörelser, så måste den såsom materia antingen
upphöra att vara organiserad, eller också upphöra att vara
materia.
82. Öfverkrajt i enskilta friska kroppsdelar kan icke
anses såsom verklig kraft; ty all ojemnhet förorsakar inskränkthet
eller stelhet i vissa delar och tafatthet eller slapphet i andra.
Likval kan människokroppen icke genom gymnastik ernå en
fullkomlig likstämmighet i alla sina delar. Hvaije menniska
hindras derifrån, mer eller mindre antingen genom medfödda
bräckligheter eller genom vanskötsel, olyckshändelser,
utsväfningar m. in.
Om gymnastiken icke kan upphäfva alla bräckligheter,
gagnar den likväl genom att för samhället göra menniskokroppen
så duglig, som den med vidlådande lyten och bräckligheter,
kan blifva. Som människokroppen är med dylika brister
behäftad, bör dess utbildning ledos — från de alraenklaste rörelser,
stundom långsamt steg för steg till svårare öfningar, och i böljan
förnämligast rigtas emot dessa svagheter i vissa delar.
Icke heller bör mon försöka ott drifva kroppens utbildning
till det högsta; ty ett sådant behandlingssätt blefve ensidigt;
emedan ingen kropp kan hinna lika färdighet i alla rörelser.
Således bör man endast hafva afseende på menniskokroppens
allmänna förmögenheter — de rent kroppsliga anlag, hvilka äro
nödvändiga för hvar och en, om han skall vara frisk och
verksam.
Hvad uppstår genom uteslutande öfverdrift och ensidighet
vid utbildningen af kroppens enskilta förmögenheter. Dysterhet,
retlighet i lynnet, illsken sjelfkärlek, menniskohat o. s. v., slöhet
i tankekraften, råhet i sinnet, djurisk vildhet i seder o. s. v.
Af oliksidig öfning uppstå dessutom snedheter.
83. Menniskan får genom rätt afpassad rörelse ett
redigare medvetande af hvad hon förmår, och icke förmår. Detta
medvetande röjer sig genom en renare vilja, minskad retlighet,
ett bestämdare handlingssätt, säkrare öga, förhöjdt mod och
tygladt öfvermod, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
