Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelser, tal, aforismer och andra efterlemnade papper om Gymnastik - Tal om Bajonett-Fäktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
om origtiga rörelser; ty dessa gagna mera den angripne in
angriparen. — a) Man måste skilja mellan de punkter, som
utgöra basen för kroppen i hvarje rörelse, och dem, hvarifrån,
vapnet utgår i angreppet. Dessa båda punkter måste harmoniskt
samverka: för att göra ett rigtigt utfall, så att karlen icke
äfventyrar att halka eller »klyfva sig» på ojemn mark, och
så att ban genom sitt utfall kommer fienden närmare, måste
han så falla ut, att hans båda ben äro paralella, och hans
fot, knä, höft, bål och hufvud falla i samma plan —
minsta sten, håla, tufva ja äfven våt gräsvall kunde för en mindre
öfvad annars bereda en svår försträckning, bråck o. m. d.,
oberäknadt det, att han med ett origtigt utfall blottar sig sjelf
för fiendens stöt, och fjermar sig från utfallspunkten på dess
kropp, b) För att lära göra denna rörelse rigtigt åtgår vida
mera tid, än hvad som behöfves till hela den öfriga
bajonettfäktningen. c) Den i ett rigtigt utfall öfverlutande kroppens
tyngd, förenad med vapnets hela hafstång, gör utfallet föga
användbart på oländig mark; — och derest bålen icke
öf-verflyttas fullt fram, så att tyngden hvilar på den främre
foten, utan drages tillbaka, är karlens närmande till fienden
icke det ringaste betydligare, än om han utan utfall endast
starkt böjer sitt främre knä fram öfver den från tåspetsen
gående lodräta linien, dj Om ett utfall skall ske, så att karlen
både må vara säker på sina ben, och kunna närma sig till
fienden, måste således rörelsen sträfva i tvenne rigtningar, neml.
4. till den punkt, hvarpå kroppens basis skall falla och 2.
till den punkt af fienden, på hvilken vapnet skall verka — båda
rörelserna i ett och samma ögonblick, om de icke skola
upphäfva hvarandra. Att på några få dagar lära vår soldat detta,
vore för mycket begärt, hälst utfall äfven med det lättaste
handvapen är den svåraste af alla rörelser — och äfven en
mera utbildad menniska behöfver år för att lära göra det
rätt d. v. s., utan att bero af lokala obeqvämligheter. e)
Efter ett utfall är karlen i återtagandet af sin gardställning, så
svag (osäker) att han icke kan parera fiendens efterstöt, i
synnerhet om denna löper inpå honom; ty han måste då sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
