Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelser, tal, aforismer och andra efterlemnade papper om Gymnastik - Tal om Bajonett-Fäktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Nar pröfvas soldatens mod mest: i en slagtning, eller i en hård
långvarig belägring? Och handlar han som belägrad, med
undantag af några utfall, hela tiden annorlunda än defensift? Och
hvad är en stormning annat än ett defensift forhållande å den
belägrades sida? — Skjutgevär lär att blott på a/stånd mörda
fienden, det minskar i detta afseende soldaten mod, då
bajonetten föröker det. Det är blott tre ting, hvarpå han bör tro:
sin Gud, sin härförare och sitt vapen. Anser han det sista
blott som en svekfull stallbroder, då är han redan till hälften
Öfvervunnen. Men icke bör soldaten lära sig göra blott
sådana stötar, som bäst användas på en flyende fiende; ty i
sådant fall är den fegaste ofta den modigaste, och detta
angreppssätt ger honom icke den sanna tillit, han bör hafva till sitt
vapen; deremot är tillfället att angripa en flyende fiende mera
sällsynt än verklig strid. När soldaten gör sina stötar med
marsch-steg (se 7. §), går han bröstgänges mot sin fiende,
och kan länge uthärda dessa rörelser, utan att tröttna. Hvarken
hans mod eller hans kraft blir derigenom nedstämd. Genom
täta utfall utmattas han strax, och sätter sig likasom under
sin fiende.
4 J:o. Vidare betviflas att soldaten bör göra andra stötar
än på vanligt afstånd enligt gevärets längd. Huru ofta kan
det dock ej hända, att han drabbar så nära ihop med sin
fiende, att afståndet dem emellan icke ens är en aln; han
bör äfven då med ledighet kunna föra sitt gevär. Vid en
stormning, i en bréche, i en trång gång, eller när fienden med
sabel, värja, pik, yxa, eller annat vapen rusar på honom,
eller om tredje man kommer till, och söker fånga honom o.
s. v., vid alla sådana tillfällen bör soldaten kunna fora sitt
gevär, oaktadt han är blott på ett obetydligt ofstånd från
fienden. Han bör härtill begagna antingen bajonetUpetsen
eller gevärskolfven *); men den sednare får icke, såsom
vanligen sker, brukas till slag, ntan till stöt för panna eller bröst.
I båda fallen vinnes rum medelst en stark uppvinkling i
arm-bågarne, och styrka i stöten medelst armarnas kraftfulla ut-
*) Kolfitötar och kortatötar äro ej svårare att lära; än andra; deaautom göra
de öfningarne mera vexlande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
