- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Tredje bandet /
777

(1866) [MARC] Author: Pehr Henrik Ling With: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelser, tal, aforismer och andra efterlemnade papper om Gymnastik - Aforismer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

777

15. Hvarför fasar då den käckaste kavallerist vid blotta
tanken på ett uppsprång i sadeln (äfven utan sabel) från hästens
högra sida?

16. Öfningar för båda sidor borde utgöra en grundsats,
som viker blott för nödvändigheten; ty om höger är af
fördom och vana eller ovana öfverordnad venster, så bör
gymnastiken ej förvärra detta fel.

17. Soldaten, liksom befälet, bör ej nekas att någon gång
handla efter egen omtanka; ty det vore att frånkänna
soldaten alla andra egenskaper, än den att endast vara en del af en
stor gemensamhet. Detta är taktikens uppgift sedan årtusenden,
men icke gymnastikens hufvudsak, som tillika åsyftar
individens enskilda utbildning.

18. Man tror således att soldaten ej kan lära något
annat än att troget hålla ledet med framsträckt
»tül-anfaü-geoärji utan skilja fötter och utan stöt, det hela en ställning
så oskyldig, att endast fiendens egen dumhet kan ådraga honom
någon skada deraf? — Andra vilja dock, att han utan
kroppsuppfostran skall på några dagar vid mötet lära allt, äfven de
svåraste sammansatta rörelser: vändsprång och de längsta
vändutfall med ett tungt vapen, ja med tung packning, tunga
skor och tungt lynne.

19. Fötternas åtskiljande är alldeles nödvändigt för att
med stadga mottaga en angripande fiende. Att till angreppet
f&lla bajonetten med samlade fötter är en onaturlighet, som
endast reglementerande exercitiemästare kunnat uttänka, och
endast vanan kan försvara. Knänas böjning i gard, d. ä.
under fäktning, påstås vara onödigt tröttande. Men det är ju
fullkomligt omöjligt att med någon lätthet och säkerhet röra
sig hastigt med styfva knän på ojemn mark med tung
packning?

20. En rigtig fäktställning beror af en rigtig gymnastik.
Tyngdens jemna hvilande på båda benen är under öfverlifvets
rörelser egentligen en omöjlighet; ty den flyttas då omärkligt, men
oupphörligt, från det ena till det andra. Följakteligen vexlar
den mindre mellan dessa båda stöd, om det ena mottager en
större del deraf. Om tyngden fördelas lika på båda benen i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:03:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lphsamlarb/3/0783.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free