Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelser, tal, aforismer och andra efterlemnade papper om Gymnastik - Aforismer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
778
gard, skalle den missta r&ttnings-rörelse fram&t förflytta den
på det främre benet, om fäktaren är något liflig. Derigenom
bindes den fot, hvilken bör vara rörligast. Men, säger man,
genom att hvila mera på bakre benet förlänges afståndet från
fienden, och äfven utfallet, som fordrar mera tid derigenom.
Emedan vägen är lika lång för båda motståndarna, vore denna
olägenhet ömsesidig; men den nndanrödjes så lått genom rättning
framåt, om man har mod dertill, när spetsen är hvass. För att vara
fienden så nära som möjligt, kan man komma ända till
sträck-håll i gard, hvilket är ett farligt läge, men lemnar mera skydd
än att förblifva i utfall, det farligaste läget för fiendens
ri-poster.
21. Beqvämligheten finner hvarje ansträngning onaturlig; strid
med blottad spets bringar dock död förrän trötthet. Den
svagaste varelse gör helst fint-appeller med främre foten, ett tyst
bevis att äfven den beqväme omedvetet stöder mera på den bakre
foten än den främre, såvida han ej är på något sätt
missbildad. Men hvad är en stöt, som träffar, utan att förmå
genomborra? Hvad är en förirrad stöt, som ej ens behöfver pareras?
Båda äro åtminstone ett moraliskt nederlag, äfven om en lika
svag motståndare ej vet att ögonblickligen begagna denna
fördel.
22. En rigtig fäktning beror af en rigtig gymnastik. Till
dess uppgift hör att nivellera fördelarna mellan den råa kraften
och den svagares konstfärdighet. En öfverstark kan forcera in
stöten, om motståndaren ej begagnar contraparad, — men man
bör ej möta klumpighet med samma medel, utan läras att
parera den undvikande d. ä. genom contraparader.
23. Hvarje fäktskola har sina egna ställningar och
grundrörelser, hvarur alla andra härleda. Detta är deras
utmärkande olikheter; men den sanna konsten erkänner inga
skolor. Naturen ensam innebär enhet. Vi söka ju alla den, men
irra mer eller mindre, hvar och en på sitt olika sätt.
24. Mycken öfning, förenad med naturliga anlag kunna
åstadkomma både ovanlig färdighet och förvånande rörelser.
Man har försökt och äfven lyckats att med gevär mot en
pårusande kavallerist göra ett hopp bakåt (framåt eller åt sidan), samtidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
