- Project Runeberg -  Journal af Petrus Læstadius, för första året af hans tjenstgöring såsom missionarie i Lappmarken /
241

(1836) [MARC] Author: Petrus Læstadius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mels minnen och den hulda modersfamnen spegla
sig i hans själ! Den jag omtalar bäfvade mest für
björnar, till bvilkas vistande i trakten han märkte
tydliga spår. Den, som känner "Kolar-gossen", beböfver
eljest icke af mig någon beskrifning: der hat- snillet ur
djupet af skogarnas mörker och hjertatrgrund
framdragit, hvad hit horer, och gifvit det 1 if uti ord och
toner. Emedan det var höst, när Carl Erik
Læsta-dius här gick och irrade, voro bären mogna: han
llfnärde sig dermed ocb kom slutligen till rätta,
der-igenona att ban råkade komma på en fästig, den bau
följde, tilldess han genom denna ledt« åd kom till ett
ensligt nybygge någonstädes i de aflägsnaste
trakterna, om jag minnes rätt, af Skellefteå socken.
Skogsguden hade kanske ännu icke slutat sin ovillja, han
ämnade nu trlläfvenlyrs med större allvar
återfordra, livad han då icke fick behålla. — Dock hvad
var att göra? Tillbaks var vägen lika väl lillsopad
som framåt, och icke kunde jag blifvn qvarliggande i
Långträsk. Der var äfven stor foderbrist, så att min *
häst fick knapp foda, ocb jag kunde endast erhålla
ett ringa förråd med mig, hvilket icke var tillräckligt
ens för dagen. Aldrig har jag dragit åstad på
någon färd eller resa med ett så beklämdt hjerta: en
tår tiltråde utför kinden, när jag körde från går.dpn.^
Jag salt i början och åkte uti färdskrindan; mea *
jag såg snart, att basten omöjligen skulle förmå att
draga; snön gick nära under buken på honom och
midt på sidorna af skrindan, hvilken tycktes simma
i den som en färja. Jag tog skidorna på mi£ och
forsökte att ränna; men snön frös vid, och det gick
Lappmarken, 16-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lpjour/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free