- Project Runeberg -  Swea Rikes Historia, Ifrån de äldsta tider Til De närwarande / 1. Rikets öden, ifrån des början til år 1060 /
17

(1769-1787) [MARC] Author: Sven Lagerbring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledningen, om gamla Swenska Historiens Trowärdighet och äldsta tideräkning - § 13

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jnledningx 77

genom at wåra Fornsagor gifwit oß en tydelig Åttråknittg ifrån fader tii
fon, år det lått at weta, huru den ene Konungen fdlgt på den andra.
Men når frågan blifwer, huru långt en Konung regerat förr eller efter
Christi fodetse, yppar sig egenteligen sjelftva fwårigljeten På det man in-
tet aldeleo stulle famla i mörker, hafwa wittre Hafdfdkare bjudet til, at
skaffa nåan stags dager, når man antingen metat reda på de fordna Ko-
nungars Attlångder, eller ock haft fortekning på antalet af de regerande
Wtd den förra omständigheten har man trodt", at tre leder fwaraemot er
hundrade år, men då matt endast haft affeende på de regerandes årtal,-
har utan hållit fore, at fem regeringar utgjdra något når en lika lång tid ,
eller hundrade år. Det förra raknings fått har man fdlgt alt ifrån He-
rodotu8," ånda til Newton, hwilken dock ej eller ogillar det samma (1).
Jcke desto mindre har Newton stclf dfwergifwet det förra tidmåtnings fåt-
tet, och aldeleo folgt det sednare. Dete stora Newtons namn bar gjordt,
at man anfedt denna wilkorliga fats eller hypothefe nåstatt fom en mathematifk
grundfanning, hwilket ock warit fdrmodeligen orsak, at man betjent sig af
famma tideräkning uti wår noa Swea Rikes Historia, och råkaadt fem
Kontmgars regerings såsom fwarande emot en långd af hundrade år. Jag
wet likch intet, om Herr Newton ej gjordt lika få wal, om han blifwit
wid dengamla räknekonsten, efter han fjelf anfedt den for riktig. . Uti
hans nya hypotlåefe år likwål alt wilkorligt och owist. At en Konung re-
gerar et, twå, ra, tjugo eller trettio år, år lika naturligt, lika troligt
vch lika möteligt, når- man intet-wet, huru gammal han war, då hantili
trådde Regeringen. Och ju mera buller, oro och twedråkt år uti en Stat,
ju större bliftver gemenligen Regenternas antal, utan at derföre tiden blif-
wer langre.- Uti Eonstantinopel ifrån år 306 in til år "1453- då Maho-
met intog denna Hufwudstad, hafwa regerat dfwer ottatio Keifare, då, ef-
ter den nya af Newtott införda tidråknings lag, detta Riket bort hafwa
stådt t et tusend och ser hundrade år. Afwen de af honom fjelf anförda
exempel wtfa otiiråckeligheten och owißheten af hans grundsats; når a-
derton Konungar i Juda haftva regerat 390 år, aderton i Babyion
2094 tw t Persiett 208, ellofwa i Egypteit 277 och få widare. Om
nu tio Konungar i Persien regerat få långe, lom aderton i Babylon,
ellofwa uti Egypten futit wid Regeringen siuttio år långre, ån alla Ba-
bylons aderton; huru kan man då påstå, at antalet af Regenter bör
tagas ttl grund-· når matt wil weta, huru långe et Herraddme eller
skikt marat. Utt hela denna apa rike-rakningen år, font redan sagt år-

tn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lssweahi/1/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free