- Project Runeberg -  Swea Rikes Historia, Ifrån de äldsta tider Til De närwarande / 1. Rikets öden, ifrån des början til år 1060 /
18

(1769-1787) [MARC] Author: Sven Lagerbring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledningen, om gamla Swenska Historiens Trowärdighet och äldsta tideräkning - § 13 - § 14

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 Inlkdttittg.

ingett ting stadigt och fast, att eir wilkorligt och traktat-de. At tre Ko-
ttungar kantra följa på broar andra på et eller tmä års tid, är gattfka
naturligt och mdteligt, har ock hänt understundom: men at— tre nedstigande
staktleder bliswa fullbordade på et eller tmä är, ar en pur omöjlighet, och
fordras mät femtio eller sextio år der til åtminstone Men så mycket ti-
diga giftermål , hafwa i fordna dagar intet warit särdeles almanna Hwent
finner dö intet, at har ar åtminstone nagon naturlig ordning och gruttd i
den gatnla meningen, då detentot är aldeletz ingett i den nya. Det ar
nog rart, at Prinsar gifta sig förr an de aro tjugo är, och många agteni
fkao stje sedan de ciro trettio och flera är gamle: men det är intet rart, at
fdrsta frukten af giftermålet aro stickor, hwila uti fordna tiden woro ut-
stntna frätt Regeringen. Utom deß eir det ej omanligt , at de förstfödde
barnen di bort i sin späda ungdom , då stagten genom de yngre ,sdne·cna
fortplantas, fä at trean i annanhet kan stjatigett tttstittja hivar Attled til
33 eller 34 är, ·htvtlket, som sorr eir namnt, got tre leder på hundrade

r. Ingen fmärtghet ar at betvifa wißheten af denna tideräkning genom
många exempel, men soms ingen nekar deß riktighet,k katt- denna widlyftigi
het sparas .(2). -

(t) Ai inatt intet mä tro, st jag tiltignar Newton en mening, som pan· intet
haft, tvil iag anföra hatts egna ord, sota förekotntnattti deß chtsonologis vete-
rumTRvgnocum emendars p. m. 43, uti dej Opukculs: Singulæ generatiottes s-
Patke sej Ain-v exkrndi polis-ont ad tres out quatuots termos frika triginta, uttar-
slia perifer-do, iei eik trett generatiottes ad centum tet-mos circiter. sed li Proce-
åeketurper Elias men mojo-ses, ek fot-etik bret-ia»tes, öc tros ultra feptuagittta vel.
oäogdmt annos not: consicetsettt. « «

. se) Utotn Newton tilsteir öftoea Hert« va-Eanerleren von Dalin, at tretti-» ät
vid paj böta räknas på hivar steiltlcd. Se veß«S. R. Historia O. l. p. 558·. Ic. e.-

H— te-

Gentmt det, font nit korteligen ar anfört, synes nästan tvara oemot-
seigeligen bewisat, at· man bor intet dfwergiftva den rakning, som wisar
tidens lopp genom Attiederna, när nian kan hafwa en oafbruten staktlinia.
Men«i brist hatas kan man i nödfall asmcira tiden genom fem Regerande
på hwart hundrade år, dock for ro stitld allenast. Ty man kan altid wa–
ra tvißs, ett det ar en blott händelse och siump, om sjelswa tiden träffar in-
need denna räknekgtrstett. Sodan man altsä lagt en sannolik gruttd,. hivar-
efter tideräkningen någorlunda kan enstaka-, wil man genom alla sedernas

KU-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lssweahi/1/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free