Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Sweriges äldsta inbyggare, och Forniotherska släkten - § 19 - § 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sot-nio-
ehcrsia
Inten.
I
eo. Swea Rikes Historiaä
bragtes, efter Taciti utsaga, i jagt och sistande ch detta sh-
nes wara ordsaken, hwar öre Thors barn walde sin boning i
Stoerige och Norrige, och säledes öfwergostvo sitt. rätta Jäder-
nesland. Genont alla tiders vch Historiers sörsarenhet sinnet
matt, at, när Landtvinnare blifwit mästare- öfwer nägot annat
Land, som warit mera upodlatz hastoa de merendels i det senare
uttvaldt sitt« hemtoist. Ärkebiskopen Erik Benzelius har uti sin
lilla Historia gjort en artig anmärkning, at Upland synes först
blifwit bebogt af tvära Swenska Landskap, emedan de der intil
gränsande orter, sädt namn af belägenheten, i anseende til Upland,
säsom Vestmanland, Södermanland ocb Norrland. Detta synes
ock någorlunda bestorkask as det som sedermera skal berättas" om
Oden, at han utwalde sin boning i Upland wid Sigtuna, efter
där tvar et fruktbärande Land. Om de södra Länder iwär Nord
den tiden warit upbrukade, hade det toarit nästan barnsligt, at
för fruktbarheten öfwergiswa Fon, Seland och Skätte, och sättta
sig nederi Upland-
§. ao.
« Om nägon tit äswentyrs skulle hälla för otroligt, hivad som
itu ärsanfört ont äkerbruket,- han behagar pämiuna sig, at grunden
til denna berättelse är tagen af Pytheas. Och om man har smärt
ae tro, ar Thule är Sweeige och Norrige, utan tvil helre före-
ställa sig, at Island ligger nlnder detta namn förborgadt: fä kan
man, utom hivad tilförne är pämint, föreställa sig en sjöresa längt
lättare til Swerige eller Skandien, än en dylik til Jsiand. De
amte, utan Eotnpaß, sölgde i sina siöfarter hälft stranderna, fä
amt ndd och storm intet kastade dem i tvilda hastver: och när
man fälunda tog kosan längs ät kusterna, skulle man nödwändigt
· omsider komma til tvära Skandiska strander. Phoeniciernas hand-
landes försiktighet, lämnade intet mänga orter obesökta, som man
kunde komma til, utan alt för mycken swärighet. Och har tvid
et sädant tilfälle lätt kunnat stje, at inbyggarne fädt säd as deßa
sina gäster.« Men det ät förmodeligen onödigt, at länge uppehäl-
las sig med gißningar ont möjligheten , dä waraktigheten är betvisi.
Wära urgamla förfäders huehälewett, är för öskigt intet bekanAe.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
