Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Sweriges äldsta inbyggare, och Forniotherska släkten - § 20 - § 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del. t. Cap. II st
At de haft sina famawäm och gästebud, kan man wäl intet dra-
ga-i«twiswelsmäl. Atminstone sinne wi, at Julen hos dem warit
i akt tagen med nägon högtidelighet. Säledes hafwer Raum
Nores Son, haft samdrycko eller gästebud med sin Swärsader
Bergsin om Julen. Ordet Samdrycko, som sullkotnligen uttrycker
Grekernao cup-emu synes bsestyrka hwad som förr är sagt. Ha-
de de hwarken haft öl eller mjöd, wet jag intet, benad de den ti-
den skolar dricka. TP det är länge owißare, om de haft särdeles
sörräd pä mjölk, och deraf kunnat laga nägon stärkande dryck.
Et godt rus war wäl dä fom sedermera, det bästa bewis pä en
anständig wälfägnad. Julen firades likwäl intet i gamla dagar
pä samma tid som nu, utan i Februarii mänad, som är tydeligr
af Herwarar Sagan (’), och är des hogtidelighet, sä mycket man
wet, först lämnad efter de Ehristnas sed i det tionde ärhundrad
as Konung Hakan i Norrige (").
(«) Herw. Sagau c. 14. .
(«) Sturleson, T. l. P. qv.
§. 2t."
Men ingen ting kan förekomma en läsare mera otroligt, än
hivad som berättas- om Gylfes eftertanke-liga nygikighet, ax lära
sädana saker, som nästan aldrig kunna falla pä Barbarer.- Aimitis
stonesinner man ingen anledning til fädattt hos Tyikarna, och
stege nästgränsatide folk. Men jag tvet intet, om detta är et til-
rackeligt stjäl., at förkasta hwad de gamla underrättelser oförnekli-
gen gifwa wid handen. Utoln des är det ofelbart , at wära gam-
la förfäders lefnadoart,«war wida afskild frän andra Nationers
avförande. Et ouphörligt farande til flos, hwilket.syßel·satte äswen
Fornla-
tlzmka
Arken.
sielftoa Komzngarna, utwidgar alkid wär kunskap, och begrep , man «
sär se och tala med mycket folk , af hwiika nägre äro klokare,
nägke okunnigare Enswidsträktare kunskap om werlden och des
inwanare, upwäcker merendels en annars sofwande eftertanka,
och er någorlunda uptnärksamt snille, är gierna benä et at" wilja
weta ordsak«, til· hivad man ser och horet-. En sädan stundan är
äfwen "b·egrlpelig hos en, hwars förnuft ännu intet är särdeles
tipstädat. Pä detta satt bor man föreställa sig Gylfe, ty hade
· - G 2 hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
