- Project Runeberg -  Swea Rikes Historia, Ifrån de äldsta tider Til De närwarande / 1. Rikets öden, ifrån des början til år 1060 /
371

(1769-1787) [MARC] Author: Sven Lagerbring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Del. t. Cap. to. 37s

en gammal Hasdeteknare as nionde århundrad, anför det samma
om Sararnm at de woro åtskilde uti Adelingi, Frilingi och
Lazi (z). När Tacitus widare beskrifroer Swearnas seder, sci-
ger han , at gemär och toapen uti hans tid intet woro alman-
na, utan för-vakades af en egen wapnegidmmare, som war
träl (4). Man sinner något dylikt, uti Eigil Tunnadolges Hi-
storia, ty hans trai Tunne hade warit hans fader Aries Skat-
mtistare elier Fahrrde. Tacitus säger widare, at Tyfkarnas tra-
lar woro merendels äktrbrukare, som betalte tii sina husbonder
en wiß afgist af spannmål, kreatur eller klaver, fdrmodeligen
waftiad (5). Sädatie gro de, som hos oß getttenligett-kailas
Landböndtr, och hafwa twifwels utan warit har frän urminnes
tider. Det är ock möjeligt, at deße woro fordom tratitr hos
oß, fast deras omständigheter blifwit tindrade i senare tider.
Dock woro alle trälar i annanhet i blidare tilstiittd än hos de
Romare, ty samnta Auctor berättar tillika, at det war ganska
rart, at de med hugg, slag och bojor blefwo afstraffade, ont ej
af någoir hastig dfrveriining hos husbonden. Dock likmäl, om det
hände wid et sådant tilftille, at trälen blef ihialstagen, pliktades
intet därföre. Detta oaktat, roar dock trälarne hos tvära förfader
uti nog swaga wilkor. En tral, ont han war gift, hade ingen
ratt til sina barn, utati de hörde Herrut til, han kallades ock in-
tet man utan Kiepsir, och en sådan förbindelse ansåg-s intet sdr
Aktenskap (6), nästan på samma satt, som hos de Romare, hos
hwilka giftermål emellan trälar ej sick heta Matritnonium utan Can-
tubernium. Tralen hörde ock kil sin ägare på samma satt, som
et annat bohagsting, och knnde säljas, skjcinkas, bortisytas och ut-
lånas- efter behag (7). Och som wäre gamle stamfader hade äf-
wen mycken omsorg om den utkommande werldett, trodde de, at
Odeti intet tog emot trälar, ont de intet woro i Herrarnas stili-
skap (8)- bwarfdre det ock war en särdeles nåd, at träleuiick til-
ständ, at tillika med husbondett bryta halsen af sig för Atkstupatu
då de hade lintet lust at lefwa långre. Jcke destotnindrr woro
trälarnas wilkor, efter Herreno lynne, nu Mitte, nu sämre, och
ar troligt, at en träl dä fdrtiden lefde understundom uti större
wännäga, att mången landbo i wära tider. Den gnagavde snål-
htten war tinnu intet kommen tål sin högd, fast laster woro i gangä

a a 2 d

S tvenska «
F vlkct i
allmänhet
Trälar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lssweahi/1/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free