Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sStvtnika
Folkrt i
annanhet-
Bönder.
972 . Swta Rikes Historim
dä som nu·. Nar«tn tral· bles svi, kallades han fasttagiwa och
woro des omständigheter intet särdeles ansedde, som tvära gamla
lagar giswa wid handen , och Tacitus äswen intygar-.
(l) Tacitus de Moribus Gernandt-mm Liberti not- multum kapt- isa-ro-
funr, rer nliquod momentum in domn, nunqusm iv rivit-ke, excepti-
duntsxstiis gentibus quæ regnat-tur. jbi enim ek super ingenuos , ek fn—
pet- stabilas ckcenduim
(2) Torföus series Reg. Dm. k. 271.
(3) Nithardus l-. 4.
(4) Tacitus dr Mai-. G. I. c.
CD Tacitus de Mor. G. cereris fen-is tian in nostrum mot-am dekripkis
per fatnilinm ministeriis ammat-. stumt qvisque fedem fuos penates
tagit. frumemi modum Dominus aut rektis ut colono injungit, öe
fekvus bsåcnus paret. «
Lö) 2 Fl. F. H. Gipt- B. W« G. L.
(7) 3 Fl. sjönk-in B. Up. L. 13 Fl. Mcl. B. W, SL s
(8) Garm-. och Rolfs Saga k. se.
§. 2."
Tralarne hörde egenteligen intet til sielswa borgellga samfun-
det, eller til Republiken, utan kil sina Herrar och husbonder.
Ratta styrkan as Wik-kroppen bestod i Bönderna. Och begreps
under detta namn alt det fria folket, som woro tillika jordagare,
och intet brukade annars hemman eller grund, ej heller buro Tig-
nar namn, eller utmärkta hederstitlar as Jari och Herse. Mim
katt sluta detta as Edda (1), n) här sattas bönder nast ester Her-
sar och Jarlas Sturleson gift-per oß samma underrättelse, när
han berättar Torgny Lagmans tal til Ragwald Jarl (2), ty dar
sattas Bönder emot dem, som buro Tignar namn, och raknar
Torgny Lagman sig stels bland Bönderna. Böndernas wärdighet
bekräftas widare as Wastgdtalagen, sotn stadgar, at Lagntan och
Biskop skola wara Bondasöner (3). Man begriper således, at
Böndernas anseende warit ganska stort, ester deras förmögenhet
och andra omständigheter. Sädan tvar Are Bonde, som hade
pä en gäng til gast, bade Swenska och Norrska Konungen. Man
har ock tilsdrne talt om Håkan Bonde, som tog i sörswar Nosrkri
a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
