Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iing, Las-
Hitle-
firning.
M« m-
Krigoöf-
zoo SweaRikee Histoeia.« ·
ton hundrade är sedan als-mos et dylikt begrep om de Svensta. Ta-
citi pkd ärv defa, de Meridas Gekmanokutn: Svioaum hink rivit-tes i-
pco in oceano, pakter viro- umsque. cinilibus volont. Forma naviutn
eo diset-t, quock utkinque prok- pskntnm Temper- sppulfui frusitem ogik,
ner velis ministkantur, nec temas in ordinein lotecibus adjnngunt ids
inrutn, ut in quibnsdam flamman-, ec tnutobile· ut tes Palbit. biut-
vei illinc remigium.
§. ts:
Ester den gisna anledning kan man neg sinna; at mani
vingar största hast kunde sci en nog talrik krigshär tilhopa. Hwar mo-
Jkdnispspgen matt, bonde och dräng bewcipuade sig til Rtkets förswar, och
MS« sielftva qwinfolken instalde sig esomoftast i samma afsikt. Ester
giswit tekn pil et eller annat satt, infann sig hivar och en pä we-
derbörlig ort, at göra sienden motstånd. Man har mät ingen
kundstap, om man brukat några särdeles krigsosningar til at in-
ostva folket uti wandningar och stockngningar, som nu ar angelä-
get. Dock lär något dylikt äswen hafwa varit brukeligt for ung-
domen, emedan man sinnet af Konung Jugialdo Hsstoria, at det
tvar wanlige, at Prinsarne ofwade stg i Swenalek. Prinsarne
walde sig folk« sdr hwilka de woro anförare, och gingo emot
bwarandra, pci samma satt, som det plägade stje, nar man mar
i stilt. Detta iedde endast for ro stuld, men om de unge Her-
rar intet sedt got dylikt förut, skulle de smärligen hafrva sallit
pä et sådant tidefdrdris. Men om an hemdfningen intet warit sa
särdeles stor, har dock dageliga sorfakcnheten ersatt, hivad som
kunnat brista uti exercitierna. Wid Hoiwet woro altid toll Kain-
par eller Berserkar, som alla somrar woro i härnad, stundom
med mer och stundom med mindre solk. Konungarne sielfwe,
Jarlar, Hersar och Bonder å egen rakning, woro likaledes alt
stadigt i rörelse, hwakigenom lket underhdlts uti en beständig of-
ning. Ei heller bor man föreställa sig, at folket rusade tllhopa
som förstärkar, utan all ordning. Wära gamla minnesmärken gis- ’
roa oß helt annat begrep. Nckr Hunahiiren bröt in i New-Gotha-
land, kommo de tågandes uti sep sarlkilta hopar eller splken- i
hwart splke woro fem tusend, och i btvart tusend tretton hundra-
de lt)- Deßa Folke likna således i anseende til styrkan någots-skar
— e-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
