- Project Runeberg -  Swea Rikes Historia, Ifrån de äldsta tider Til De närwarande / 1. Rikets öden, ifrån des början til år 1060 /
401

(1769-1787) [MARC] Author: Sven Lagerbring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Del. t. Cap. 113 ·40i

Romarnas Legioner, och om deße Hunner woro Heruler, hwarom Hushzk
tilfdrne, torde de wärkeligen hafwa lärde denna inrätning af Ro- nin«g,·2ag-
marncr Nar Olof Haraldfon föll på Stiklarstad, war krigsfol- ibrutna
ket fä fdrdelt, at Konuttgen stälde sig midt- uti med sir Marke eller m« m’
Bauer, pä högra handen skulle Dag Ringfon stå under sin Fa-
na, och pä wanstra handen de Swenfke hjelptropparne under sur
Fann. Folket deltes för öfrigti Sweitar eller större hopar, och
hivar frocit imindre fylkingar, och kan man haraf uta, ar
luckor warit emellan hopartta. Han gaf ock den befa ning, ar
få framt man för-märkte, at bondehären wore manstarkare, ikul-
le Fylkingarne widga feg, at hans har intet mätte blifwa öfwer-
flyglad Tisl fälttekn, Herkunil, hade folket hwita kors på
hjelm och fkjölden. Löfen eller harrop, skulle wara, skam,
skans Kristmäm Korsmän, Kungsmän (2). Kritig Ko-
nungen werr fjelfwa fkjöldb-orgen, hwar de .starkaste krigs-
män woro upsttilde, och i Skjöldborgen staters äfwett Ko-
nungens Skalder(3). Bondehären war« upsteild på samma fått
under tre Baner, och tågade fä när in til Konungenez linier,
at anförarne taltes wid, ej heller stjedde anfall på någondera
sidan, förr an tekn wardt gifwec genom Lurar och hårrop. Man
fer således härutaf, och af andra siera flaktordningar, at det
war ingalunda wanligt, at upsteilla folket i form af en Pyra-
mid. Ej heller får denna gißning någon styrka af Sigurd Ringez
flaktordning, då där säges, at han hade Swinfylker tidsie, ty
det kan liku mät betyda, at Akmeen war således stäld, at hon
gjorde front på alla sidor. Tacitus har eljest gifwit anledning
til denna mening, då han fager om Tyfkarna, at de upstalde
sina troppar per cuneos, hwilket tar hafwa en hel annari me-
ning, och lär syfta pä de smärre flockarnas stälning, uti hwil-
ka de eftersta linjerna woro något längre an de framsta.
kan man jämföra hwad, som tilfdrne ar påmint om Konung
Harald Hildetatis fatt, at upställa flakkordningak.s En kännare
torde likwcil härutaf kunna någorlunda döma, om wåre fordne
förfader warit fä okunnige i krigskonsteti, som man ialmanhet
häller fore. De här omtalte baner eller märke, buros merendelo
af fanedragare. Men man sinner ock, at de städt på fyra
hjul, hwar utaf de torde förgodeligen hafwa fädt fit nannz

e e o

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lssweahi/1/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free