- Project Runeberg -  Swea Rikes Historia, Ifrån de äldsta tider Til De närwarande / 1. Rikets öden, ifrån des början til år 1060 /
403

(1769-1787) [MARC] Author: Sven Lagerbring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Del. t. Cap. u. 403

nung lätit draga järnkädjor öswer Stocksund, och at et Kastel Hushzn
roar upbogdt öster om sundet (1)- Hurndant detta kastellet waritntu.g,.tag-
wet man ej sä noga, men efter utseende lär det hastva warit gjordt sitt-mug-
pä samma sätt, som Thorborgo fästning, nybyng af sten ,.torf m« m·
och trä. Sädana woro äswen fästningarna i Norrige. När Olof
Haraldson anlade Sarpsborg, gjorde han en wall där omkring

af sten, jord och trä, och lät utom dcß gräftva et djupt dike eller

graf utom mallen (2). Den borg eller wall, som fordom warit

kring staden Lund, har ock efter utseende warit af samma beskaf-

fenhet. Mett graswar hafwa sörmodeligen intet warit, hwarken

tvid Lund, Stocksund eller toid Thorborgs slott pä Ulleråker, utan

det lär hastva warit en förbättring i fästnings bognaden, som Olof «
Haraldson insördt i Norden. Förutan andra forswarstvapen bru-

kades ock pli sådana fästningar wallslungor och skotteldar (g).

Man skaffade sig ock godt fdrräd af sten och länga stänger. Edwar-

fdre ock Sigurd Jorsala farare pålade alla nästgränsande härader,

at broar mans-person som fylt sina elloftva är, skulle ärligete fora

in til Slottet l Kongahäll fem tvapnstenar, eller sä mänga fem

alnars länga störar, hwilka woro spetsade iena ändan (4). Hwad
·stängerne brukades til, fdrstäo utan mdda, och wallslungorne ka-

stade stenar pä de belägrande, dä de woro storre än de med hän-

derna kunde wräkaä De omrörda skotteldar lära intet warit

annat än et slags sprutor eller nägot dylikt, hwarmed sjudande

watttt» och beck utöstes, ty annan slags eld omtalas intet, dä stels-

wa belägringen af Thorborgs fästning beskristves (5). De betä-
grande anfdllo sädatta borgar, antingen med stormande och upklisi

wande pä Men, eller ock budo de til med eld och duggande at

rifwa den neder, och när detta intet lockades, undergräftoo de
bolwärkete, och pä det de under grafwandet mätte stä nägorlunda

säkre för de belägrades skott, betäkte de sig med stora stakar af

trä och widjor. Detta alt försöktes wld Thorborgs sästninas in- -
tagande, som man ser as det äbseropade stället as Gdtriks och Rotts
» Saga. De skidgärdar, hwarmed Konungars och andra Herrars
! hus woro omgifne, tsente sörmodeligen mera til stängsel än befäst-
« ning. Deße woro ock nog alnåänna

· c c 2

(1) Sturleson T. I. P. 378.
(2)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lssweahi/1/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free