Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hnshäli
402 Swea Rikeo Historia.
och blifwit kallade Ständare eller Standar, och et lädant
ving, Lag-Baner sinnes afritadt uti Etheireds Tractat de beilo Skander-
ikioning.
m- in.
dii (4). Sädana böra til äfwentyrs förklär-, där man sinnet
berättadt, at märket blef nederhug et, säsom där säges om Ko-
nung Eriks och Jorunders mär e uti träs-tingen mot Hake.
At deßa fanor warit utmärkte med nägon mätning eller sigur,
kan flatas af Danlka fanan, som brukades emot Engelländari
na, och kallades Rafn, ty i denna, smn war af hwit siden-
tyg, tvar sydd eller mälad en korp, när de foro i krig, men
annars brukades en slät hwit fana (5). Hwad för sigur wa-
rit pä Swenika fanor wet man intet.
(k) Hörwarar Sag« c. ty. p. t75.
(2) Sturiefopt T. l. p. 163. 764.
(3) Sem-keson, T. l. p. 768.
(4) Ethetreds äbirorave Traklat, år tryckt nti Twyiden Rek. Ang.
script. T. I. P. 339.
(s) Encomium Emma Regiaæ hos Ducbene Rek. Norman. scriptokes.
p- 169. Besirifning pä denna Fanait är sådant Emc tiomque ess vex-
illum miki portetiti, quod licct credsm posse esse incredjbile, Lcäioki
ramen, quis vet-am elk. veke joker-NT Leöiiotii. Enimvero duin esset
sitnplieisiimo, candidjsiimoque inte-mun fet-feo, nulijus siguræ in eo
infetta esset image-, tempot-s belli fen-per in eo videbstui· eonius, se si
interim-, iii visor-is fuorum qnasi hiatis ore, excutiensque sia-. inlin-
bilis peäibus. ek fuis deviäiis quiecissimus et roto eorpore demissas. PS
detta sätt bliftyer det en trällfana; men oin salen hängt så tilhopa, som
förut påmint ar, kan all begripas utan nägot lrälltri.
J. 16.
söm-sugs- Dett som pämitiner sig- at tvära Hedniika förfäder gjordt
svärs-
längwäga resor, bäde til Engeland, Frankrike och andra orter,
mäste ock naturligen falla pä den tankan, at de haft nägot begrep
om Fästningswärk. Fast man ock kan föreställa sig- at de utan
denna fdrfarenhet kunnat af sig sielf begripa nyttan därail Om
Frinseßan Thorborgs fästning eller Slott pä Ulleråker är talt til-
rne, och kan man däraf stuta, at de ingalunda warit aldelec
osörfarne i denna konsten. När Olof Haraldson hade gädt in i
Mälaren nted sin flotta, berättar Sturleson, at Olof Skötko-
nung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
