Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424 Swea Rikeo Historia.
Enlkylxa jämnlänga an pä Jstand, och solen war uppe bäde tvid frukost
H·ttshals och medaftons tid om kortaste dagen. Win och hwete warte har
VHF-IFS wildt, och här utaf kallade han Landet Winland. Man kan har-
euer ntaf nogsamt stuta, at Leif warit långt nog neder mot föder i A-
America. merika. Med Landtm- inbyggare, som Norrmannerne kallade
Skrälingar, drefwo sedermera deße Grönlandsfarare bandel, och
hade egen nederlagsylats, deir Leif Erikson npbygt sina bodar-
En upkommett oenighet emellan Norrmannerna sjelfma, och andra
til afwentyrs oß obekanta ordfaker gjorde, ar deßa resor andteligen
afstadnadealdeles [4]- Meri ryktet om deßa nya Landee war icke
destomindre wida kringspridt, fä at det afwen kommit til Bremen [5"].
Det kan ock wara troligt, at stere Rottman, an de fom omta-
las af de gamla Hiifdeteknare, begifwit xeg hit, och at folkstaget
Emerime på Teree Renne, arv efter ommande af de sfordna
Norrmatt [6]. —
(I) Tor-fötts H. N. T. Il. L. 2. c« 2. p. ps»
(2) Tor-fötts T. U. L· 2. p. W.
(z) Are Frat-« . Z. p. ze-
(4) Ont Winian s nystanande kan läsas Sturlefon, Olof Trygwafono
Saga c. 104 följ. och sTorfatts de Vinlandis antiqusz och gör sig
denna senare Anetot mycket befmäe at bewia, det Leif tvar kommen
tii et Land, ytorn- soien gick ny antingen klo an åtta eller klockan nio.
Peringstölds ofwersötning«gar äfwen något när ut på det femma.
Men om man rätt fwerwagar gamla Författarens» ord, kan in en an-
nan mening inhämtas, än den, font ar anförd. Otdtn ärv får dena:
neeira war thar iafndagrientt a Grönlandi edur Istandi. stott-
feitningen hat-af bör ei blifwa annan än denna: Jim-dager roar där me-
ta an oci Grönland eller Jstand, och be der, at dagarne intet lgoro
dcir få olika i längden, soln de woro pli rönland eller Island Nagot
hivar wet förut, at alt som man kommer närmare til daglamnings linien, ,
klifwti dagarne alt mer och nick lika länga, fri at under stelftva linien
ako alla dagar lika. Den andra mening om brydt uttolkarna, äri
gamla språket denna: Sol hast-i thar eiktarstad oe dagmala stad-«
um ikast-dagi, som är ei annat, än at solen hade ejktarstölle och
dagmala ställe om. kortaste dagen. Dagmal betyder frukost, och Eikt
floaear dal-emot om eftermiddage« da« meningen aldrig kan blifwa an-
norlundl1, ön at solen Ivar uppe bade om frukost och medaftons tid om
kortaste dagen. Qch kunde denna anmärkning toara angelägen för en
Groniändare, fast en annan förmodeligen intet gjordt denna pätninneli
fe- äOstridigt äk, at har intet kiwis hwarken om solens nys-eller ne-
eeeg ug-
(5)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
