Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del. r. Cap. n. - 425
t) os Adamas Bremensis förekommer detta mät-keliga wilnesbdrd
(4eplitu Dans-: p. 65. n. los. Freke-ses Iva-v adhuc infnlsm recitati- FNs-?
s multie repertam, in illa oceano. quæ dicitur Vinland, eo quod ihi utsuge-
vites l· oste otid-utur, vinum optimism fet-emot Nam etatrttges Iii «
non femininas abc-odate, ana fabuloia opinione, sed certs Dayot-nm
eomperimus relatione. - «
-(6) Iamför Mallets littroduäion s l· Histoirc de Dsnnennrc L. 4
p. t74. f.
§. 15.
De uti förra §. omtalta sänder-ärv mer besökte af Nordsuthevds
män, an af Swear och Göther, men man har handlat fri mycket MM—
starkare på andra orter. Folketo förmögenhet intygar, at man
driftoet denna handel med mycken förmän för det almgnna. Och
Adamtto Brentettsis witnar, at de Swenske fattades ingen slags
rikedom, och at de aktade guld, silfwer, hästar, och rara päls–
tvärs som ingett ting (1). De Danske och Norlke woro ock i an-
seende til de Swenska fattige, efter samma Anctoks intygande (2).
Om detta har sin riktighet, måste landet åtminstone hastoa skaffat
fä många waror til utskjepnittgs som kunnat nögot när swara emot
de inkommande Det ar troligt, at de här omtalte hastar och
palöwark warit en betydattde grund, hwarpå handelen hwalft den-
na tiden. Sä attgelagett och begärlig handelswarn, som timber
och kvicke ar i tvära tider, fä katt man dock twifta, om den haft
så« god afsatning i detta tidehwars, emedan Europa tvar ännu fult
af skogar dftoer alt. Wore man toiß, at tvära Bergwark warit
drefna med eftertryck, hade man där en otwiftvelaktig tjalla til
handelens blommattde tilstcind. Silvester Giraldns witnar om
Norrmannernas och Ostmännernas handel på Irland, och ser det
ut, som-de:afwen aflåtit gemär til detta Landeto inbyggare, hwil-·
ken handel utan all twifwel warit ganska fördelaktig (3). Och då
har man nägon anledning at tro, det Jarnltrttken utan twifwel
warit i gäng i det nionde århundrad. Utom" deß ltir fruktbarltei
ten af landet roa-rit tilrtickelig för antalet af des inbyggare. Dock
tvär Noi-diska handel lar fdrmodeligen altid kunna bara sig, sa lan-
- de «tvaror, sotn siro ontngckngelige för märk lifs- uppehålle, kutt-
Ms skaffas i landet, och intet gehänget kidpas utifrån. Oftoersidd
war
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
