Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dec t. Cap. IFS Izj
§. 4. .
— Deßa borgares-saker harma wakik harm hos vek kornetten-«
re solsee, och sämre hos de ringare Oin Oden och hans solse-
Lefnads-
sattet.
slagare säges, at alla deras fjäril och ridtog warit af gull-·(1).HUOI.-räd»
Detta kan anses for ganska twifwelaktigt, i synnerhet, nar man
pämiiiner sig, at det berättas af Edda. Men det ar nästan liksö
otroligt, ar en skogsbo i Jalnteland skalle föra silfwer talrik med-«
fstäg, äswen då han strös igenom skogshulten. Dock berättas detta.
o
mständeligen om Arnliot Gellina, at det kan intet dragas i
twifwelsmäl (2). Storre delen af sådana kjaril haswa dock sor-
modeligen warit af tra, och hos de förmögnare beslagna med gult
och silfwer (3). Sädan war den masur-bolla eller träkanna, som
Harald Hårdråde skjankte ät en Norrsk Herre, benämnd Thor (4).
Men ibland andra Konung Haralds dyrbarheter, talas ock om et
gullsiop, sa stort som et människohafwud Annars betjenteman
sig nkerendeleo as stora horn til dryckeskjäril. Sädan war Brage-«
bagaren, och war har i landet den tiden gedt sdkräd på stora och
tvilla oxar (5), sörmodeligeii af samma slag, som ännu sinnasi
Polen. Dm det warit brukeligt at säga huswudskalarnaantingen
af männer, eller slagna siender, och betjena sig, af dem til dryckes-
kjaril, som Paulus Diaconus berättar om Longobarderna, kan
nian hwarken jaka eller neka. tminstone sinnes ingen. anledning
därtil,.i de skrifter, som annars underwisa oß om Nordiska Hi-
storien. ’
Ct) Edda 12 Dämisaga ’
(2) Sturleson, T. l. p. ess-; T
(z) Snirleson«, T. IQ p. 88.
(4) Sturleson, T. Il. p. 84. .
(5) Adamas Bremensio de s. D. p. Cz. s. ge, »
§. 5..
Om nära förfäders matredning, har« man ock någon fast p-
sulkonilig underrättelse. Bröd ar fdrmodeligen brukat sa längt til-
bakarks, som där talas om låd och«äromärt, då man kan med all
trygghet hänföra det til Odenå na. Brddbasniiig omtalasdcitcke
i i o«
Matredi —
ving. v-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
