Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liza Swea Rikeo Historia.
wetenska- med sig ifrcin Konungen til Kejsar Ludovicuo. Man finner ock talt om
Nk
bref frän Prinfeßan Ingegerd tii Ragwaid Jarl i Olof Skötko-
nungs tid (1)- Sä at» skrifkonsten torde wara mer bekant an man
i almanhet föreställer fig. Starkadero berättelse ont Bräwalia slag
mäste ock nödwändigit wara strifroen, emedan fä män omstän-
digheter och namn hade omöjetigen kunnat blifwa bibehzsta genom
blotta minnet (2). Uti Wolsunga Sagan förekommer et långt
Skaldeqtvtide om Troll Nineve-; hwarom är talt tilförne. Man
torde altsä med fulkontlig trygghet kunna stuta, at fkrifkonsten wa-
tit bekant i Norden, i det åttonde och nionde århundrad.
(t) Sturlefon T. l. p. sn. Hiir talas om Priaseßans ritsendingttm-
som waltntet kan wara annat än bref.
(2) Detta tilstcis äfwen af Aßtßor Broman, uti bes wackra Anmärknin-
gar til Ingwar Widförles Saaa p. 7o. Mait kan tillika jämföra
härmed, hivad sosn uti" steiftva Jnledaiagen ont skrifkonsten är andra-
git, och des fiendskap uti Norden.
Hz
Frägar man nu widare, hwetn font lärdt tvära Nordiika
folk lit WWW WM det FM bända ej fä orimligt, ont man swa-
rade, at man wet det intet. Sädan okunnighet möter nästan hos
alla solkstag, dä man söker nprinnelsen har til., Den som påstår,
at de Christne lardt tvära« förfäder fkriskonsten, frågar man billigt:
hwitka Christna? Anogasrtus tar säkert intet hafwa tagit sig det
beswaret, och des titan ar sulkomlig anledning, at de förstädt kon-
sten fornt. En äldre läromästare bör altfä nödwändigt hafwa den
heder. Men- nian ar därföre intet klokare, ty hwarientoet man ,
af hwent eller när man i Norden blifwit underrättad om denna
hemlighet, fä- sramt man intet wil nöja feg med det ljus- font af
Göthifka strifter kan inhemtad- Heloetierne woro underrättade ont
strifkonsten för Christi södelfe, hwilket ar oemotsckgeligt af Easars
Commentarier. Tacitus tillägger Tvstarna, font en besynnerlig för-
tjenst, at de intet brukade at skrifwa kfckrleks-bref. Det hade wa-
tit sänugt at berömma dem därföre, ont de aideles intet förstått
at skrifma. Marfeilie ar en Grekifk Colonie eller nybygge, anlagd
tvål ser hundrade är för Christi födelse, och hos gamla Gallerna
roar ej heller denna konsten okunnig, emedan man wet, at de kbru-
ave
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
