Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del. t. Cap. 14.s 45t
kade at kasta fkuidebref på ister til dett döda, i forhodning, atomen-ita-
Zait skulle hafwa nytta dårafi andra werlden. J Britannien har
minstone konsten warit Liand, alt sedan Romarne blefwo mästare
i landet, hwilket ikiedde i första örhandrad efter Christi fodelfe.
Rcir man nn pämimter sig, at Tacitus talar om de Swenfka,
såsom magtiga til-stds, är det nog begripeligt, at de kunnat-be-
söka de länder, uti hwilka fkrifkonften warit i brus af ålder, och
således haft-da de latteiigen kunnat blifwa undetwistehiirutinnan uti
de aflägnaste tider. Det ar oförnekeligt, at tvära Nunor haftoa
mycken likhet med gamla Nomerfka Alphabetet, men på samtna
räkning aro de ock lika med Grekiika och Galltfka bokstafwetna,
ja med sielfwa Joniskan och Samarithanfkam ty alla deßa bok-
stafwer läka i grunden wata alt et. Dct kans då wara möjligt ,
at tvära förfader frön Gallien eller Britannien lardt skrifkonsten;
men hufwudftägatt blifwer altid den samma, nemligen när det
fkedt2 Af hivad som redan är påmint, har denna kundfkap kutt-
nat blisma inhämtad fdr Christi födelse, och stort längre gå intet de
till-asars, som göm Oden til Runornas uphofsman i tvär Nord(1).
(t) Hos settorius Urfotas de notis Romanotum uti Grävii Thelin-
kas T. xl. p. 43. sinnes en gammal Jnfcrivtion af denna ritning
NA KVG Gonooa Al- Augusis Gerds-no. uti hiva-en A
hm- mycken likhet med Nunan is as. Nunorna I« B. k. -1. äto ö-
onfkcnligen catinfka. Nägra af de andra Nunorna ärv-likare Gallernas
vkl1 smet-, fädaaa font de finnas i en gammal Jnfctiotton uti Aringhi
Roms sunts-kanas p. 599, och uti Brgcdictinernas stora Hiüoike Li-
teraire de la France T. l. p. 16. Sil cit den svly lvil hIllil sig wid
blotta möjligheten , lan nog finna medel at skaffa wara förfäder bokstäf(
wer, utan at befwära Munkarna därmed. -
§- z—
Men det blifwer ännu fwärare at begripa, hwarföre de Christne
Munkac, om de lärt ost at ikrifwa Runor, intet lart oß mer an
sexton, då Romerika Alphabetet roar likmäl mycket rikare. Run-
stafwarne öfwertpga ofz, at märe förfäder intet haft flera, emedan
uti gyllene talet eller cyclus Lunæ de fertott förste aro rätta Rovor,
men de tre sidsta däremot ciro dubbla, eller sammanfatta, som e-
genteligen intet hafwa något lit-LD. lDeßutan har man ock all an-
- l 2 led-
Vic.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
