Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del. t. Cap. rk 453
Barbaras- intet annat kunnat förstas ön en Hedning. »Wid denna hatt- Wktm a,
delsen borde det försweasias, en Hedaisk Runa, eller sadana bokstäfver, IMF
sota hos Hedningaraa woro i bruk. Medgtfwes denna uttollntng, höt
man intet söka deßa Rundr, hivat-len uti Italien, Frankrike eller Svant-
rn, ej heller uti en. stor del« af Tyskland. Kan ock hända, at Baiha-
kus har samma betydelse har xiv pa et annat ställs hos samma Anckar,
L. g. c. t. då hatt talar til ounng Chilperit nit detta sätt:
sclrilperice potens, si interpres Barbaras sälsk.
Acijutor fortis, hoc quoque nomeo bnbet. »
Otit gift-ock Vcnantiuo tilliäuna, at Chilperic a batbarika spraket
betyder Mjuka forts-, och det ät ten Sweu a nemligen, Hjel-
pcris, sammansatt af Hjelpa säjas-ske, och ris potens, fatts-. I. G.
Eecard de otigthe Getmnnotutn H."88; p. tyl, ledet detta pkdck af
Tnsian, hwilket ock gär an , efter spraken öro uti grunden oet och det
samma, men ingen kan neka, at in Swenstau uttrycker hade nitnin-
seu och ordet helt tndeligetu
ös e.
Ai alt detta, som hit in tii ar anmärkt, lar wara ganika
sannolikt, at märe Nordiike Göther warit underrättade i skrifkon-
sten förr an Christendomen kom til Norden. Men af alt, som
man ännu kunnat anföra, kan man ingalunda sluta , när Rundr-
ne kommit i bruk hos tvära förfader. Men wil man satta tro
til mäta Göthtsta häfder, förswinner alt twifwelsmäh emedan O-
den blifwer dä deras udsinnare, eller åtminstone den san införde
deras bruk i Göthiika Norden. Runa anintle säger det tydelis
gen. Men när författaren tit deßa rim lefwat, wet man likmäl
intet, ont man intet wii tro, ar de komma frätt Oden. Detta
understår jag mig likwcli hwarken at jaka eller neka. Sä mycket
lär wara oförnekeligt, at Auctoren lefwat för Semunder, och wa-
rit Hedning. Medgifwes detta. så följer widare, at man iHcdeni
domen haft öfwer alt den mening, at Runornas ursprung bör le-
das ifrån denna mtiikeliga mannen, då de ingalunda kunna anses
förnya Neir matt nu tillika pärninner sig, at Sturleson wir-
nar, at Oden aidrdt en del af sina gyckeikonster med Rundr, sin-
ner man, at både Fabler och Historier stamma öfwcrens om de-
ras ålder, och lära de på den rakning ingalunda kommit hit med
Christendomen Men harntaf följer intet, at konsten warit särde-
les alman, utan torde den wara hällen som en hemlighet ibland
de förnämare i Landet, tii des den fä småningom nit mer och mer
blifwit utwidgad (1). L i i 3 is)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
