Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 Swta RSV-s Hlstoriæ
« (t) Qtn tvära Nnnsienars ätdcr bör inan ock där göra nä on vänta-inel-
Wethäsim fe fast deras wikaeslzörsd» uti Historien mer-andels katt ignbärai De
· gä« förmodeltgcn att fgr tungt s sin hvaaktzuag för Nuns-enarna, font
inbillat sig, at man va dem sinnet- tvedrrsnalen af krigets-J, forn ikiedt
ifrån Swerige innan Sodom och Gomorra blefwit förstör-de- Dettlt år
nog fä tvärt at tro, som det är obegrtpeli , dars tnan skannat falla
pä en ädan mening. Oin nian geaoin nigon likhet e« namn fär läf
at göra sädana afspräng,»knit tag intet fe, hwarföre ntan intet pästiitt,
st Rom fädt stt namn fmtk Natnnoi Finland Men denna for-älskan-
de maken är nog ombytt i-fenare»tider. O nn är man äter af den
tak an, at alla Runstenar äro ·tnocket ynare n Ehrsstendornen eller det
nionde .ärbttndrad. Detta tvrl tag intet bestrida, men allenast göra den
väminnelle, at det kan hända intet är tilräckeligt, at af blotta kok-stek-
. set, joser starkes pä stenarna, straxt göra denna stutfats. Watten öknitte
en, som stjedde tvtd tvära förfäders namngifning är nyfödda barn,
år ofelbart wara land af de» Christna, enen brukades icke destoncindre
uti mörkaste Hedendotnen. Ltksa kan det tvara händt nied korsteknet.
Sjelan Hedntaaarna haan kunnat fadt högaktning för denna figur-
tttan at de warit under-nafta I Christendosnen, när de sedt at utan til-
ägnat lä mycken kraft ät detta telnetx och berikade det fä ofta. Ho-
Sararne i Engeland, sattes kol-spä akrar och ängar til pärninnelfe om
hönestnnderna, font nian stnner. af Vin- Willehsdi uti Base-aga m-
üuiz Mmma. Ech T. ·11. p. so7. ä mynt, wid döpelsen, och nästan
alla andra bäde andeliga och werld tga fortsättningar brukades kort.
De Swenfke ärv et efterapande folkslag, forn gles-tia härmar utländika
feder, fast det paßar fjg litet nog understundom. Utom det tvet man
af S. Sigfrids Hlstoria, at de nyligen otaivända Christin anfägo det
för en besynnerlig förmyn, när dem blef lofgifvet, at sätta tort toid de -
dödas geafwar, änfkjönt de intet roat-st döpte. Er. Benzelit Mon. Ech
p 7. Det kan dä wara troligt, at efterkommanderzte lätit ingräfwa
kors oä»sitta förfäder-s eller bekantas Runstenar, änikjoat «de intet warii
där tilförnc- i hopp, at»nägoa förmän , för den döda, darutinaan stul-
le llgga fö orgad. Sadant kan uti widstegoeliga tider bliftva mycket
ansedt, fast det i sig stelf ar Idel därstap. Atnmestork torde en sadan
jigur inhaggett pä en Hednings Matteu, hafwa liks mycken tvärtaa
som en Stäleniäßa. Mea en totdltzftigare undersökning l detta ännie
hör intet hit, emedan, som redan p. mint är, gamla Historien lider in-
gen ting, antingen Nunstenarna anses för gamla eller apa.
s- 5«
FM och Nägon kuntkao om solens gäng och ätets längd, lära ock
dagkzk tvärt Hedntste förfäder hafwa haft. Demet· stora Fester, som si-
mnz raves pä wißa tider om äret, spisas bewtsa denna kundikaY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
