Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456, — « Sidon Rikeo sist-aria
kHz-smeka- eller som Are det uttrycker iämnläng«a. Hwilket ock är ordfaken,
Uck-
hwarsöre är uti tvära gamla Lagar kallas Jamlonga (o), fä at
när man skulle räkna är och da ester Lagen, borde man endast
hafwa assetnde pä de iämlänga« ren, hwitka bestodo af femtio twä
wekor,s eller 364 dagar, och tntet pä dem, fotn innehdllo femtio
. tre idel-or,v eller 371 dagar. Och at detta förslag, som gass af
Thorsten, intet war ohördt eller nytt, kan däraf intagas, at Are
säger, at- alle tvaknade därtoid, hwilket pä gamla Jsländskan be-
tyder, at de päminte ftg det (3). Denna skottwekan, font bwart
siette eller sjunde är inföll, skulle insättas om sommaren. Nägot
när pä samma sätt roar tvedertaget hos de gamla Angier, hwilka
bodde i fodra delarna as tvär Nord, säsotn i Holsten och Sles-
wig. m. m. To när de skulle tämnka stna är med inskjutnlng af
en mänad, insattes denna mänad toid inträdet af sommaren (4).
Akers längd af 365 dagar och lanpäret eller stottäret- synes gifwa
tilkänna, at de gamle Norrmätt wärkeligen hast nägon kunskap
om cslendaxium Julia-tim. änskjdnt de med skottdagens inlärning
haft en annan tvana, eller inrätning. Det blifwer imedlertid oför-
nekeligt, at wekoräkningen warit brukelig i stelfwa Hedendomen.
Oeh är det pä den grund troligt, at de namn, hwarmed tvi äf-
wen nn betekne dagarna, haswa warit de samma af älder. Deßa
namn komma wäl mycket öfwerens med de Rowans- men där
är liswäl nägon skilnad, ty Fredag torde snarare böra hänledas
frän Freyer än Frigga, och Langue, hwaras Lögerdagen fädt
namn, swarar snarare emot Neptuntts än Saturnus. Om da-
garnas namn borde fdrskrifwas frän Munkarna, har man ordsak
at föreställa sig, at de nämnt dem efter det, som i Ehristtta for-
samlingen war mäst brukeligt, och kallat dem den första- andra
Zaan mått fäfom de Christna sade i almänhet, prima ek recup-
2 ens c.
(t) Aroer-, som afskrifwit Ares tvärs, utaf okunnighet förscdt sill- är oför-
nekeligt; ty d r är p. 26. at vu. r samman jamtmlong, eller
at fin år i rad ro lika länga, hwilkrt är omöjligt när hwart sjunde
ät-, fosn han saat förut, ulle okets med en tveka.
(2) Ordet Iamnlanaa för r, förekommer ofta i tvära gamla Lager, sti-
som 8 Fl. Mh B. Upls 18 Fl· Mh. B. UplL. IQ Fl. K. B.
Wak. 14 Fl. Arf. B. Wak. 22 c. Arf. B. SL. Qch utt IF c. 4. g.
B- B. SL. slät Iamttlastga öret m. m« (
I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
