Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenska-
per-
462 » Swea Rikee Histoäax
och mänano kil-och aftagande. Mcn därutas folier ingalunda, at
wäre äldste förfäder haft nägon Mathematilk kunskap i dcßa saker,
ko en del ’af- deßa anmärkningar kunna göras af en estertänkxam
bonde. Slelfwa stuggan, som rättar sigefter solens rdrelse, kan
genom någon förfarenher utlvisa längsta dagen, och sä widare.
Meri troligast är, at denna kunskin kommit in med näaon resande,
ja, kan hända med stelswa Odett, då aldeles ingen Mathesio be-
hdfweo därtil, utan er gode naturligt begrep och minne uträttar
altsaxtiman. Uti dagens afmätning har ännu warit mindre soust,
emedan den aldeles skjedt pä bondein, dä des delar afgjordes ge-
nom —D.egtvard, sotn almogen pä nägra ställets kallar Dafre,
Middag, Medafton, Qwäll, Midnat och Otta. Men at utmärka
deßa dygnets förändringar uti mörkt· och mulir wäder, lär warit
nog smärt, dä man haft brist vä Ur och timglas, hwarmed Nor-
den , ester utseende denna-tiden ingalunda warit försedd. cke desto-
mindre sinner man exempel pä dem , som kunnat utsta a dagens
Eridande, fast lin-arken Sol, Mänecller Stiernor syntes pä him-
melen. Den Swensta Manne-i Rand, som satt sig neder i olika
Dalarna, hade en son, som het Sigurd, hwilken haft denna
kunskap, och tvist oros därutaf sär Konung Olof Haraldsixn it).
Det är skada, at Sturleson, som lämnat oß denna underrättelse ,
intet giswet nägon omständelig beskrifning pä detta rän. At man
fordom räknat nätter och intet dagar, som nu är bruseligt, och
at natten började dygnet, pä samma sätt, som de gamle Galler
och Tvikarne brukade, är almänt bekant. Hwakfdre tnan ock-i
wär tid kallar Juleaston, Nyärsaston, och sä widare, intet den
astott, som faller in pä Jul och Nyärodagen, ntan den fokegäende.
Dell längsta natten kallades Modernatten hos Anglerna (2), for-«
modeligen därföre, ar hon i anseende til sin länga längd kunde an-
ses för moder for de andra nätterna. J Norrige kallades längsta
natten Hdkosnatt, so inföll tre dagar sär Juleaiton, och dä hölls
Julen, innan denna est blef flyttad as Häkan Haraldson pä sant-
nia tid, som de Christne sirade Christi södelie lz). Fast tnirtl sin-
ner, at fordna Julen pä andra orter warlt sirad och hällen pä
annan tid om äret.
(I) Sturleson T. l. p. t4oi
(2) Beda de Ratione tempo-um. c. U. k, kk. stgm qt MSN-matkä-
- . ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
