Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del« 1.Cap· 14. " 463
namnet döe- ledas råJr några gamla widsteppelser, som den tiden i akt
togos. Det ar nr nige, -at han bedragit slös men det kan ock wara, at
han har rött, del «oek namnet bör strifwas - ödrartatten. Men om det
har sin riktighet, atzlangstrt vatten inföll-Juldageu, hat Beda haft en
besynnerlig Almanach.
(z) Sturlefon T.·l. p. r4o. Slelfwa orden, utaf hwilla denna me-
ulng är tagen, fortjena någon förklaring, och böra anföras: En Adar
war Iolahald haft Hökonatt, that war tnlds tvenne-, Nott och
haldin thriggia natta Jol. peririgsköld har öfwersatt det sålunda-
–Mest tilförne höll-) de Jill Hölanatt, och stod da Julen driver tre
»nåtter». Mtn denna mening lär intet kunna tagas af sjelsnza grdetn
Alt ar tydeligt undantaaande thriggia natta Jol. Men at forska det-
ta bör nian vätnlncta sig, hivad som är påmint i sjelfwa ; ar natten
gick för dagen. Första natt Jul dlifwer således natten for Juldagen,
andra natt Jul mäste då blifw.t andra dagen för Juldagen, och thrlgs
gia natt Jul, tredje natten för Jul. Om man tville tro, «at thriagia
natt Jul skulle betyda tredje dag Jul, borde man tillika furestalla sig,
at längsta natten eller midwinter natten kunde falla itl va redje Julda-
gen, hwillet intet mät går an. Daremnt kommer denna rakning när-
mare in tll Gregoriattska Kalenderm som utsätter längsta natten den 2k
Deeember·- Och lotsar denna anmäl-falna, ar märe gamle Nortman
haft en annan grund, bwarefter de utslatat längsta natten, an den,
som kan hämtas af Julianska Kalendern , fast Inan intet wet, broaruti
den bestod- Det som an ar andraget, bekräftas än raidare af en gam-
ma! Mustaf, soul werelltts infört i Anmärkninaarna til Herwarar
SMM p— 56; ty hornet, som utmärker supe och gladredagarna, ansät-
tes alraförst på tredlie dagen för Jule afton. Ordet Hökenatt lar be-
tyda lånasla natten, ntaf Auka eller Hansa, som betekuar föröka, och
M sanka uü gamla Skrifter är det samma sotn Atzke, kan slutas af
Brages vers hos Sturleson T. I. P. 6. hwarast uti nagra exemplar siar
Anka, och uti andra Hansa.
§. It.
Wsra förfaders röknings-sått har ock, fä wida oß ar bekant, Rzknkngs
warit ganska enfaldigt Til at utmärka talen eller Numren, brus konst.
kasts Randma, så at - betydde et, R twä, s) tre, sk fyra-, k
fem, P sep och så widnre til nitton, såsom man sinnet af Gyllenes
talet. Mats wek intet, om de haft flera Eharacterer eller Zipl)kor.
Siörre summor har man utsatt med wanliga ord. Det ar säle-
des ögonskenligt, at de haft et sälskildt sått at rakna, sorti de in-
tet karmar fädr, hwarken frän Greker eller Romare. Grekterne
ru-
isföll Vlll Kal. Jin: eller sielfwa Juledagen, och är bane mening, at Mems-«
per.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
