Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del. t. Cap· t4. 465
S. U.
J
Man tilstrifwer afwen mära Görher någon flaga knnfkap i
Vetenska-
r
pc -
Stjern-
Stiernkonstelr, sålunda nemligen, atlde tvekat och kunnat namna konsten-
wißa stjernor, och dbme darutaf- så wal huru natten led-, som
ifrän hivad wliderstreck swindarne bläste. Uli lilla Rimkrönikan
frige-, at Thor warit bildad på det sakt, ar han i handen höll
Sjnstiernorna och Karlarvagneri. Dock wet man intet, hwari-
frän denna berättelsen ar tagen. Icke. destomindreiar Karlrdagnelr
er gammalt namn pä ora Björnen, kaq Major- och ar bekant-,
ar afroen de-fordne reker kallat denna Constellation för tvagne
Twanne andra stiernot kallade de gamle Thiaßes ögon , en annan
kallades Orrvendils tå (r). Wineergatan och Friggeröck« ;torde
ack wara öfwerlefwor af de fordna tider. Men denna Baetzman-
Astronomien förnenar ingen widare förklaring. Har ar för öfrigit
ingen anledning, at: de. gamle gjorde-nå on- stilnad pä· sirstjernok
eller Planeeer, ej heller hafwa de· haft n got bekymmer, Jancingen
Mårten lyste af sig stelf, eller han sick fet fkien annorstädes ifrån.
Detta och mera- dylikts-mord farer, som-intet fostefatte deras up-
marksamhet pä nögot fatt.
Ct) Edda Dälnifaga fzz is.
S- Etz— .
Men Lasaresonsten- ar en vetenskap eller förfarenhet, fom va
nörlnare afstan röker tvär fammanlefnad, och hafwa wäre förfri-
der warkeligen haft något begrep därom. Qwinnokjönet winnlade
sig .-i synnerhet om denna bchandighet. Den äldsta man sinnet
wara berömd i detta mät ar Idun , Brages hustru, fone«rvar-i
följe med Afarna, då de kommo til tvår Nord. Hennes aplen aro
namnkunniga fäfom de- hwilka hade en besynnerlig kraft at bibehål-
la halfan, hwarföre det ock berättas, at dä hon watt bortröf-
rvad af Thiaße Jotun, blefwo Afarne genast fdrfailne och strö-
pelige (1l. Det ar stadn, ar man intet wet sammanblandnin-
gen af deßa härliga äplen. De gamlas Seid, fom man menar
haflva warit et stags kokning, wal: förknippad med ganfka myc-
ken widsteppelse, och föll riwa denna tdllagning på Fruentim-
n n rens
Lökaree
konsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
