Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 Swea Riseo Hlstoria.
getcnstaixbrukade träl sina bokstäftoer som tal, men räl et helt annat fäkt.
Off.
To A betydde et, och B nvä och lä wtdare kil J, som betekuade
elo. K utmärkte hot Grekerna tiugo, dä det uti Gothiika räk-
nekonsten betydde lep, m. m· Montarne brukade däremot sina egna
och bekanta Figurer, hwilka ock sinnad i Kalendcirierna antagna
tll ae uttrycka Gyllenetalet· Hwarfore ock, om tvärt förfäder in-
tet haft sina egna Characterer förut, kan man wara dfwerthgad,
at de emottagit det räknings sätt, som Munkarne brukadt, lywllket
tvar det Rotnerlka. Ai det, fom redan är nämnt, at äret efter
Jständlka räkningen, bestod af tre hundrade och fora dagar, sottt
i tvär räkning gör 364, är ogonfkeuligt, at de gamlas hundrade
gjorde l tvära tal et hundrade tlugo. De tal, som woro under
och emellan hundrade, räknades genom Tig, som betyder en De—
ess eller antal af tio, fäsom niotig, tiotig, elloftoatig, hwilka
fwarar emot nittio, hundrade och hundrade tio ly. De tal , font
woro emellan Tigen, räknades först med halfwa tig- såsom half?
fertig. Pä detta sätt stigen om fdrstet Bilkoren pä Hellum, at
han mar wereri mindr ätt halffertoger, eller et är mindre än
trettio fem, font gör 34 (2l. De andre talen ökteo eller minska-
des efter manligheten. Uti enkla talen räknades merendels til tolf,
och de tal, som woro emellan tolf och tjugo, dktes med tillägg af
de enkla, fäsom tolf och twä for fjorton (33. Tiugo kallades tut
tug eller twä tig, och lä widare. Hoo bönderna pä nägra ställen
är ännu i bruk at räklm genom Snefer eller Tidg, fäfotu fyra
fneler, fyra tjog, eller qvacks-vingk, som Franfofen läger. Och
torde detta räknings sätt wara ganska gammalt. Men det katt
wara nog, at man glfwet nägot begrep om de gamlas räknekonst.
Genotn Christlndvmev blef wedertaget at räkna pä det nu bruke-
llga litet, fast än hos almogen och i almänna lefwernet ännu
sinnes qwnrlefwor af fordna räkningen. Man kan fe härom Tve-
taqu i sir-markeringarna til Herwarar Sagau 18 Capitlet och
168 td. .
(I) Knytlinga Sagatl c. 32. p. ös.
(2) Are Frode c. lo. p. 68.
(3) Herwarar Saga c— ts. p. 167.·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
