Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5476 Swea Rikeo Historie.
Vetenska- gißade, at det war en swart Agatsten som läg i solskenet. Eli het
pek-
Skeld-
konst.
hop af sådana gåtor förekomma uti Herwarar Saga, hwilka al-
la fordra en slags qtvickhet til uplöonittg. De gamlas ordspråk
woro ock understundont artiga nog, fäsom: Mörg eru Kongo
tiro, Konungen har mänga öron, fall er farar heil, fall betyder
locka for en resande, och mera dylikt, som i de gamlas skrifter före-
kommer, hwilket alt innefattar bäde qwickhet, smak och eftertanka.
(t) Herta-etrar Saga c. 15.
§. at.
Men härom skulle man blistva än mera öfwertygad, om man
rätt förstod nu fdrtiden deras fordtta Skaldskap eller Poesie.
Skalderne woro egenteligen innehaftvare af all den gamla Nordi-
ska wioheten. Skalderne forwarade icke allenast tvära förfäders
Gudalära, utan ock deras moral och fornsagor, och deras qtväs
den bibehöllo frän glömskan , icke allenast fokdna tidens därstaper
och fabler, tttan ock de gamla Hieltars minnesmärda gierningar
och utmärkta bedrifter. Denna Skaldkonst inkom med Oden och
Afarna, och des brus blef ändteligett få gynnat och älskat, at
man äfwen i dagligt tal, dä något besynnerligt skulle företagas,
yttrade sena tankar på vers. Versarne woro, som de gamla Gre-
kero och Romares, utan rimslut, och matt tvar ännu intet kom-
men i den tankan, at någon prydelighet låg därutinnan förborgad,
at man loktade raderna med lika lindande ord. Ett besynnerlig
takt och wigt i orden, och stundom kortare och stundom längre ra-
der skilde Skaldskapet frätt manliga och brukeliga talet. Metn sin-
ner likwäi en ganska stor åtskilnad emellan de sånger, fom man
pä fränden wid förefallande otnständigheter utsade, och de , font af
Skalderna efter längre betänkande ansatte-. De förra äro åftven
nu nog lätta at förstä, men de senare äro däremot ganska inwer-
lade, åtminstone for oß och tvära tider. Bägge slagen förekomma
ofta uti tvära gamla skrifter. Och fotn det altid är en dygd eller
fortienst at tala sä, at Läfaren eller ähdraren kan utan alt för
djupsinnigtbegrundande, begripa , hwad fom säges, skulle man snart
kunna falla pä den tankan, at de okonstlade Skaloeqwäden tvoro
af större wärde- än sielftva Sialoernas utprålade konstsåtger.
s et
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
