Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Del.1.Cap. ti. - — 495.
(3) Sturleson T. l. p· 476.
(4) Det kan åndtrligcn m- lör tiden wara oß lika mycket, antingen de
gamle Stoear sirade sin Jul i Deeember eller Februarius. Dock torde
följande Anmärkningar fdrtjena at dftoertvagas Sturleson säger T, I.
. kao. at Hednilka Ialen sikades Höknatten, hwilken efter alt-utseende
ar längsta natten, hivar km i· förra Capitlet to. §. är talt. Midtoin«
tets offret anstaldes för nrswarten, men offret i Göte månad tvae in-
rattat för fred och leger. Hwarutaf nian förniodeliaen kan stuta, at
midwinters och Göjetuänads bloth ingalunda war et och det samtna.
Stnrlefon säger ock intet, at offret i Goi inföll oin Jalen han hektik-
tnr livat-tom, at Ran-vald Jarl for intet frän Walter-kl Mandrer
än Julen war fdrbi T— l. p. 479. Men det oaktadt, toar han icke
desto-trinda tilslädes pik Upsala Tina, och oä första dagen. Så« at där
är all liknelse, at Gölemäuads hdatidelighct hör aldelerl intet til Julen.
Och torde författaren af Herwarar Saann i detta målet hasten bedra-
get sig, så frantt man intet wil tro, at Julrn firades i Ridgothaland
så en annan tid, än i östa Noi-den warit brukeligt Bedas berättelse
r tilförne omrörd, hwilien ock ila-timer· oliver-ens med Julens sira-ide
i Deeember. Men sons redan nänindt ar, det lnn ändteligen göra oß
lika mycket, antingen Jirlofet besmärade tvära förfäder uti Deeember,
eller någon annan mänaln Det som är påmint torde kunna giftva an-
ledning «kil noanre eftertanta i denna saken, få wida det kan synas
toara tnodan tvardt
(5) werelius i Anmärkn. til Herwarar Saga p. Fä-
(6) Adamas Bremensis de lim Denike. c. 94. P. 62.
§· t4.
Ekter alt utseende aro deßa större och almanna offren egente-
ligen kallade Disatblokh, af- ordet Dds eller Desir, hwarmed
Gudarne i allmänhet beteknades. De små ossrem som tilhörde
wiß.t hushåll, kallades Alfwadlokh, så at afgudadyrkan ucspridt
sic onts-is i hela Landey til både större och mindre samfund. Och
fosxi Thor, Oden och Freyer woro de förnämste ibland Sweulka
Gudarna, sill war ock förnänuigast Upsttla Tempel ät dem in-
wigkks). Wid offren gjorde man ock sina spådomar, stundom
på et, och stundom på ek annat satt, man becjente sig ock af an-
dm medel til at utforska tilkommande ting, och hade twifwels utan
simma förmän då forn nu; man gißade stundont rätt och stundom
g.-.lik, det förre-i kom man idog, det sednare bortglömdes. Detta
och mera dylikt sinuer man allestädes uti tvära wanliga fornsdkäre
e er
Guda-
tara-
Difaw
Noth-
Alfwas
bloth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
