- Project Runeberg -  Swea Rikes Historia, Ifrån de äldsta tider Til De närwarande / 1. Rikets öden, ifrån des början til år 1060 /
496

(1769-1787) [MARC] Author: Sven Lagerbring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gi
l

Ida-

tim.

496 Sweä Rikeo Historia.

eller Antiqiiarier. Har har man allenast bordt meddela et kort lies
grep om wöisa förfäders fordrm Gudalara och widstrppelsen Mem
har ock med flit utelämnat all jämförelse, emellan tvära hedniska
Afgnd"ar, och andra folkslags sck kallade Gudoniligheter. MM kan
sinna likhet emellan en människa och et oskiaiigt kreatur: man katt
darsöre utan mycken möda , om sä behagas, fdrlikna Jupiter med
Thor, Oden med Merkurius , och sä widare. Men här ar intet
egenteliga frågan, hwad tvi nu sök tiden kunna göra oß för
meningar om de gamlas Gudstjetist, utan hwad de.gamle Hed-
ningar stels trodt, och dö går man säkraste mågen, när man söl-
ser de gamlas berättelser, utan annan sörklaring, an den sjelfroa
orden medgiswa. Något ratt sammanhang kan så mycket mindre
tvantas, säsotti intet oförnuftigt kan hänga ratt eilhooa. Med all
den möda och spitofundiga förklaringar, som- Grekersoch Romare
frambrakt til at pryda ftn hedniska Gudstjetist, hänger den dock
tilhopa som God dag och Farmat Huru kan man dä begära- nä-
got redigare sammanhang uti Gökhiska fablerna, och den varmas
flytande Gudstjensteii· Den som kan inbilla sig, at en traktotto
är en Gud, kan med samma fog inbilla fig, at han sielf rir en
hast. Och uti sådana omständigheter bliswer päfölgden oundnoike-
lig, at nar den gapande och undrande hopen häpnar och ryser,
måste den rankande och förståndigare delen åtminstone i sit sinne le
där ät, och begabba altsaminano.

(t) Det är en almän sägen, at Thors, Oders och Friggas beläten tvoro
u satte och dyrkades uti Upsala Trendel. Adamas Bremensis de lita
sn. öre. c. 92. p. öt— säker thdeligt, at deße tre tvi-ro Thor, O-
den och Frieeo, och kan tv l ingen, som förstår aldrig så litet Latin,
falla på den tankan, at Friceo roar qvinfolk. Meri likheten emellan
Frirco och Frigga har Hiort, at Auctoeen til Rimkrönikan omskapat
Fricco, hwariitaf sedermera, alla senare Häfdetelnare sölat samma be-
rättelse, anstsönt den är aidcles stridande nicd Ada-ni utsaga.

§. 15.

Harittaf finner man ock mänga oros mas dem uti Göthiska
Norden, hwiika föraktat all den hedniska Gudotsensten, och aldrig
åkallat, hwarken den ena ellier andra asguden, utan haft all sin
lit kil sig stels, och til fin egein Mandom. När Gallka Thoåfoch

ar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lssweahi/1/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free