Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ned med vapnen! af Anna B. Wicksell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi till internationel lagstiftning. Också
sådan finnes redan; vexelrätten är
sålunda en internationel rätt. Äfven på
andra fält har yppat sig önskningen
om en för alla civiliserade länder ge
mensam lagstiftning, och finnes delvis
en sådan; Sverige, Norge och Danmark
ha t. ex. gemensam sjölag, och det
vore synnerligen fördelaktigt om denna
gemensamhet kunde tillträdas också af
andra sjöfarande nationer. I det hela
är det sjelfklart, att det på näringarnes
och samfärdselns områden finnes en
mängd förhållanden, hvilka skulle
betydligt vinna i klarhet och brukbarhet,
derest en internationel lagstiftning dem
angående vore rådande. Också på den
andliga samfärdselns gebit har en af de
senare verldsfredskongresserna uttryckt
önskan om att få till stånd en gemensam
lagstiftning, nämligen med afseende på
universitetsgrader och examina, så att
en studerande utan att förlora alltför
mycket tid kunde idka sina fackstudier
vid hvilket som helst universitet och ej
såsom nu vore tvingad att taga alla
sina examina — med undantag af
doktorsgraden — i hemlandet för att blifva
berättigad att der använda dem i statens
tjenst.
Äfven i ländernas inre politik finnes
en mängd anknytningspunkter för
fredssaken. Alldeles direkt i fredssakens
intresse ligga alla sträfvanden att beröfva
konungamakten dess hittills oantastade
rättighet att förklara krig och sluta fred
och lägga denna myndighet i folkens
händer — här i Sverige utgör den
bekanta Bexellska motionen ett steg i
denna riktning.
Ett annat fält i den inre politiken,
der fredssträfvandena kunna göra sig
gällande är undervisningen.
Regeringarne borde åläggas att bättre se upp
med, hvilka läroböcker, de påbjuda till
användning i skolorna, särskildt
läroböckerna i historia. Det är en bekant
sak, att det i hvarje land läses och
läres en förfalskad framställning af
landets egen historia, och äfven den
allmänna verldshistorien får i många fall
en ganska ensidig tolkning genom
anläggandet af den specielt nationela
synpunkten. Det stora önskningsmålet för
fredsvännerna är att få antagen en
internationel verldshistoria, hvilken lästes
i alla verldens skolor och sålunda
bibrakte alla länders ungdom en
gemensam uppfattning af de stora
verldshistoriska händelserna. Men nog måste
många fördomar rödjas ur vägen, innan
detta önskningsmål kan hinna realiseras,
icke allenast nationela fördomar, utan
kanske isynnerhet religiösa sådana.
Det mycket inskränkta utrymme,
denna kalenders utgifvare har ställt till
mitt förfogande, har gjort, att jag måst’
inskränka mig till att endast vidröra
några få sidor af denna stora sak. Jag
valde att tala om det mera indirekta
fredsarbetet derför, att det är det,
hvarpå man minst tänker, och hvarom man
minst hör talas, ehuru det är det mest
aktuela. Så långt som till det direkta
arbetet för neutralisering eller
skiljedomstraktater har ännu så godt som ingen
europeisk stat hunnit. Dessa två vägar
till undvikande af krig omtalas för
öfrigt i alla föredrag och skrifter rörande
fredsfrågan, så att deras allmänna
principer torde vara allmänt kända.
Innan jag slutar denna lilla uppsats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
