- Project Runeberg -  Lucifer : Arbetarekalender/Ljusbringaren / 1894 /
25

(1891)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den stora dagen. Invigningen af Stockholms Arbetarebörs. Referat af C. N. Carleson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma höga gemensamma mål syftande
verksamhet, som sammanfattas under
namnet arbetarerörelse, skall här — tills äfven
dessa rymliga salar en dag bli för trånga
för framtidsarbetet, som börjat öfvergå till i
allt ingripande nutidsverk — för vår stads
vidkommande ha sitt högkvarter. Rummet
der vi nu äro samlade skall se mindre
feststämda, mindre fredliga skaror än i dag:
hufvudstadens arbetare ha här en tribun
upprest för sina samlade opinionsyttringar
som klass likaväl som för klargörandet af
omtvistade frågor inom egna leder eller för
fackföreningens slutliga, mangranna pröfning,
när i någon af de större arbetsgrenarna
strejkens vapen måste efter mogen
öfverläggning tillgripas. Måtte denna nya, stora
samlingssal snart också den visa sig
otillräcklig att ensamt rymma allt det nya,
sjudande lif som efter rösträttens närmelsevisa
eröfring och under återverkan af
händelserna ute i Europa omsider tränger till att
ge sig uttryck bland Stockholms arbetare!
Det kan tyckas vara en klen
invigningsönskan, men den klass, som skrifvit: alltjemt
framåt! på sin fana, får aldrig stanna i nuet,
aldrig slå sig till ro så länge segern icke
helt är vunnen — och när vi väl äro der,
då först vidga sig uppgifterna på allvar!
Och hur långt ha vi icke till den
vändpunkten! Ännu återstår ju så godt som
allt att göra, det dyrbara vapnet politiska
rättigheter ha vi visserligen till hälften vridit
ur fåtalsväldets motsträfviga hand, men detta
var ju blott en böljan: nu tillstundar
användningen ...

Men återvändom till vår Arbetarebörs.
Sjelfva namnet för tanken öfver på en
annan af de hufvuduppgifter, som här skola
fyllas: arbetsanskafFningen genom
fackföreningarna sjelfva, så långt nu detta i en
anarkisk produktionsordning låter sig göra.

Till dessa platsanskaffningsbyråer för de
olika facken, som ligga här sammanförda i
den långa filen af rum litet högre upp, och
som arbetarne sjelfva skola förestå och
öfvervaka, komma — erfarenheten låter oss
hoppas det — arbetsgifvarne att med
ständigt stegradt förtroende vända sig, när de
behöfva pålitlig och duglig arbetskraft,
hvilken derför också kan med framgång göra
anspråk på den lön och de arbetsvilkör, som
fackföreningarnas prislistor bestämma. Det
säger sig sjelf att de lokaler fackföreningarna
sålunda få till sitt förfogande icke tagas
i anspråk blott för arbetsförmedlingen. I dem
får hvarje förening sitt ständigt gästvänliga
hem, der dess lif koncentrerar sig mellan
de stora mötena härnere eller i någon af
de mindre salar, som för detta ändamål stå
i tur och ordning till de organiserade
arbetarnes förfogände.

Eller låt oss vandra till en annan del af
vår präktiga byggnad: bibliotekssalen, der
Arbetarepartiets bibliotek är inrymdt.
Aldrig skall det kunna sägas att en
arbetarerörelse inreder åt sig en bostad efter
sitt sinne utan att boken, vetandets och
upplysningens förmedlare, der har en
hedersplats. Den nya demokratin har
aktning för vetenskap och konst, ty högre stiger icke
menskan upp, skref redan Tegnér så biskop
han var, än dessa två ledsaga henne. Men
det begära vi oryggligt att dessa kulturens
tvillingblommor skola vara till för alla, icke
för ett fåtal privilegierade, och vi
förbehålla oss också att i full frihet få pröfva
den andliga näring som bjudes från skilda
håll. Ty vi ha fått bitter erfarenhet om
att det tyvärr fins en falsk vetenskap
och en förskämd konst, hvilka sålt sin
sanningskärlek åt egoistiska klassintressen och
af hvilka den ena serverar skenbevis för att
tidens missförhållanden måste så vara,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:06:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lucifer/1894/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free