- Project Runeberg -  Lucifer : Arbetarekalender/Ljusbringaren / 1894 /
24

(1891)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den stora dagen. Invigningen af Stockholms Arbetarebörs. Referat af C. N. Carleson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tröskeln behöfva lemna åt någon den
försigtiga hänsynens dörr vårdare en prick af
vårt gamla och alltjemt ungdomsfriska
program eller ett uns af den samhällskritikens
skärpa, som varit och är för vårt parti lika
oundgänglig som för kirurgen att ha
skärinstrumenten väl hvässade. Det är sant
emellertid att vi icke alltid skrifva ut vårt hela
namn — öfver ingångsportalen till denna
byggnad läsas blott orden: Stockholms
Arbetarebörs — men det är då af den goda
grund att dessa båda begrepp:
socialdemokratisk och arbetarrörelse, de täcka
hvarandra och de kunna ej längre från
hvarandra skiljas. Den som säger det ena, säger
dermed också det andra. Långt bakom oss
ligga de tider, då en arbetarerörelse ännu
var tänkbar i Sverige inom en liberal
partipolitiks snäfva ram, på det naivt
samhällsbevarande programmet: arbetaren nöjd med
sin lott och (framför allt) kapitalisten nöjd
med sin; när hvar och en sin syssla
sköter, så går oss väl ehvad oss möter. Och
äfven de kolonner af den stora
fackföreningshären, hvilka tidigt nog fått upp ögonen
för den djupa intressemotsatsen under
kapitalismens regim mellan den arbetande
klassen och dem som besitta
produktionsmedlen, men likafullt en tid bortåt ålade sin
tanke den frivilliga kastreringen att icke
deraf sluta till nödvändigheten af arbetets
sociala organisation och arbetsmedlens
öfverförande i det arbetande folkets
gemensamma besittning, de som sålunda sökte att
tygla kapitalismen inom sitt eget fack, men
genom en underlig motsägelse icke ville göra
sin yrkeskamp till ett led i det stora hela,
i arbetareklassens gemensamma,
internationella sträfvan att ersätta klassamhället med
jemlikhetens samhälle — äfven dessa har
erfarenhet och eftertanke lärt att den är
starkast som har de flesta kamrater bakom
sig när det gäller, och att omtanke om
ögonblicksfrågor fullt väl låter sig förenas
med klart medvetande om och entusiasm
för ett stort fattadt framtidsmål. När den
insigten mognade i midten på det gångna
årtiondet, då ryckte också de, hvilkas röda
fanor I nu sen der bland alla de andra rundt
omkring oss, typografer, bokbindare och
kanske några flera, in i kamraternas led,
och dermed brast den sista illusionsbubblan
hos dem, som spekulerat i arbetarrörelsens
söndring för att i det längsta hålla den på
släptåg i främmande intressens tjenst. Men
skulle trots den notoriska enstämmighet
hvarmed allt hvad arbetarerörelse heter hos oss
liksom ute i den stora verlden bär
socialismens färg, ännu någon tvekan kunna råda
om hvad^ Stockholms Arbetarebörs är och
alltid vill förblifva — välan, sen Eder
omkring! Röda lysa våra fanor, fälttecknen i
politisk som i facklig kamp, på röd grund
glänser vår store bortgångne lärares ord, den
moderna socialdemokratiens verldsomfàttande
lösen: Proletärer i alla länder, förenen Eder!
Och’ högt öfver våra hufvuden vajar
derute för sommarbrisen, vid sidan af den
blågula flaggan, symbolen af vårt folks
förflutna lif, dess minnen och traditioner, goda
såväl som mindre goda, den varma röda
framtidsfanan, som är densamma i alla land
och som öfver allt samlar kring sig massorna
af dem, åt hvilka öfverklassens regemente
bragt betryck och brist, kroppsligen och
andligen, men som nu med förenade
krafter och hand i hand öfver de gamla
gränserna sträfva att bryta lönslafveriets ok och
slå dörren upp till den ljusare framtid, hvars
första, dagning vi alla redan tydligt skönja.

I full frihet och till full sjelfstyrelse,
obunden af alla hämmande hänsyn, drager
sålunda Stockholms arbetarerörelse in i sitt
nya hem. All den mångskiftande, men till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:06:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lucifer/1894/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free