Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Makten från socialistisk ståndpunkt. En orientering af G. H:son-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är en följd af vissa af statsmakten
uppehållna egendomsrättigheter. Jordegaren
uppbär jordränta i kraft af sin eganderätt till
jorden; fabrikanten förlagsprofiten till följd
af eganderätt till maskinerna, o. s. v.
Nu har eganderätten i alla fall en
berättigad sida. Hvilken befogenhet ger mig
t. ex. eganderätten till ett stycke jord?
Det är icke en befogenhet, utan
befogenheter af mycket olika slag. För det
första kan jag själf nyttja min egendom;
för det andra — och det är något helt
annat — kan jag utesluta en. hvar från
nyttjandet. Det förra kunde korteligen
kallas nyttjanderätt; det senare rätt till andras
uteslutande. Hvilka af dessa i eganderätten
ingående rättsbestämningar är nu den, som
leder till utpressning? Till äfventyrs båda.
Ingalunda. Nyttjanderätten är mycket
oförarglig. Felet är endast att söka i
rätten till andras uteslutande. Emedan jag
har den lagliga, af auktoritet och stat
understödda makten att, om jag så vill, utesluta
en och hvar att tillsammans med mig nyttja
min »egendom.» Därför och endast därför
kan jag uppbära en tribut för den blotta
tillåtelsen till nyttjandet.
I fråga om jordräntan och egentliga
arrenden springer detta strax i ögonen. Men
det gäller äfven för kapitalprofiten (vinsten)
Entreprenören kan utsuga sina arbetare
icke till följd af den omständigheten, att
han fritt förfogar öfver sina maskiner; d.
v. s. emedan han med dem kan arbeta
och producera, utan att fråga någon t. ex.
statsbetjänte om lof; — nej, därför att han
kan förbjuda andra att tillsammans med
honom använda dem, emedan han eger
den af staten garanterade makten att
utesluta andra från nyttjandet däraf. Därför
och endast därför kan han för den blotta
tillåtelsen att nyttja uppbära, profiten
(vinsten) likt en skatt eller fast mera, såsom i särskildt
fall af lönearbetet, tvinga arbetaren att taga
den af honom betalade lönen. »Du får
icke producera med mina maskiner, därest
du icke till mig afstår en del af
produkternas värde». Detta kan fabrikanten
tillropa arbetaren icke på grund af sin
nyttjanderätt, utan uteslutande i kraft af rätten
till andras uteslutande: »om du icke afstår
till mig så eller så mycket, förbjuder jag
dig att använda det eller det.»
Man kunde äfven resonera som så:
Proletären finner jorden och
produktionsmedlen, hvilka äro nödvändiga för lifvet
och arbetena, tagna i beslag; — han får
icke använda dem,, om egarne icke tillåta
honom det (»rätt till andras uteslutande»):
men dessa tillåta det blott mot erläggande
af en afgift (utpressning) eller de tillåta
honom det icke alis (arbetslöshet).
På så sätt är den af staten uppehållna
formen af eganderätten, den med andras
utslutande, men icke eganderätten som rätt
till nyttjande utan »samhällets» särskilta
samtycke den enda orsaken till det fördärfliga
i den nuvarande ekonomiska ordningen, —
utsugningen samt svårigheten eller
omöjligheten att finna arbete. Därur framgå sedan
visserligen andra följder, såsom i all synnerhet
kriserna, hvilka uppstå till följd af otillräcklig
massförbrukning samt af den öfver höfvan starka
utvecklingen af den nästan uteslutande de
icke arbetande klasserna till buds stående
lyxindustrin.
På grund af att sådana absoluta
egendomsrätter och på dem beroende
utsugningsrättigheter äro säljbara, är det möjligt
att låna värdesummor mot ränta. Ty
huru kommer det sig, att låntagaren är beredd
till och i stånd att betala långifvaran ränta?
Uppenbarligen emedan han med de lånade
pängarne kan göra profit och betala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
