Lucifer : Arbetarekalender/Ljusbringaren / 1894 / 73 (1891) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvarnen och Bränneriet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kvarnen och Bränneriet.

(Härtill plansch.)

Vårt allmännaste och förnämsta födoämne,
brödet, står i ett så naturligt
förhållande till den säd, hvaraf det beredes,
att vi knappast någonsin betrakta den
vigtiga och betydande handelsvaran spannmål
annat än som en källa till välsignelse. Dock
är det icke uteslutande så. Den är både
till välsignelse och förbannelse — bröd eller
bränvin! Båda barn af samma moder, och
dock, huru skarpt uppdrages icke gränsen
mellan dessa två ämnen . . .

Hvem som blickat ut öfver de till skörd
mognande sädesfälten, de gula sädesskylarne
eller kornfältens hvita yta, kan väl för ett
ögonblick vara tveksam om hvilketdera är
sädens rätta bestämmelse, kvarnen eller
bränneriet? Huru likt ett helgerån synes
det icke att kasta de rika och gyllene
skördarne i den gapande munnen på bränneriet,
att där förvandlas till ett gift och ett
fördärf. Å ena sidan hälsa och välsignelse,
— till världens alla ändar! — till ingen
förbannelse. Den hungrige arbetsslafven,
den arme tiggaren, den lille tultingen med
sin stora smörgås och sina flottiga fingrar,
den rike bankiren och den husville
landstrykaren — alla välkomna och uppskatta de
brödet.

Å andra sidan bränneriet med dess kar
och baljor, dess gapande cisterner och dess
slingrande rör, hvarur forsar fram en jemn
ström af bränvin, detta eldvatten, som är
en af mänsklighetens värsta fiender. Dess
skuldbelastade konto täljer om sjukdom och
död, om blomstrande unga lif som vissnat
bort i förtid, om förkväfvande af de goda
egenskaperna i själ och hjärta, om hasardspel med
heder, ära och redlighet, om trasor, smuts,
nöd och brist, fängelser och fattighus.
Genom eldvattnets dödsbringande frö uppspira
idiotism och vansinne, genom dess verkan
upplöses familjebanden, förrådas vänner och
hemligheter obarmhertigt och göres skapelsens
mästervärk, människan sjelf, till ett
uppsväldt vrak.

Och alla de millioner hektoliter säd, som
erfordras att mata brännerierna för
producering af alkohol, och alla de tusentals
hektar fruktbar jord som användas till odlandet
af den ofantliga mängden säd. Huru många
utblottade män och kvinnor skulle icke der
finna sin bergning, och i hur många armodets
hem skulle icke dess produkter sprida
lycka och välstånd!

Måtte den tid ej vara aflägsen, då inom
vårt land åkerjordens frukter användes
uteslutande till välsignelse, och då bränneriet
med dess för mången ödeläggande produkter
endast hör till de dystra minnena i folkens
lif. Dertill förhjelpe alla goda krafter!

Ack, ett andetag på de friska fälten,
der säden håller på att mogna till skörd!
Ack en dryck ur den kristallklara strömmen,
som sätter mjölnarens jul i rörelse!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>