Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvad är kristlig socialism? af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fattning, som i sjelfva verket innebär eti fullständig förnekelse af den kristna
idéen om Guds rike, ehuru den af den stora hopen af andligt omyndige hyllas
såsom kristlig,, har tryckt sin pregel på den officiella bildningen och den
officiella moralen och är, i sjelfva verket det psykologiska underlaget för denna
segslitna konservatism, som med ordet »omöjligt» möter hvarje försök att tillämpa
budet om kärleken på jordelifvets förhållanden. Denna konservatism i ordets sämsta
mening, som — sedan den en gång blifvit ett rådande tänkesätt — gör sig
gällande både hos religiösa och icke religiösa personer, är i grunden blott den
falska andlighetens yttersida, . den oundvikliga konsekvensen af den kristna
kyrkans affall från kristendomens idé. Detta affall består deri, att hon icke
tagit budet om kärleken på fullt allvar, icke trott att det han tillämpas på
jordelifvets alla förhållanden. Den förandligade form, i hvilken mensklighetens
arfsynd, sjelfviskheten framträder i den kyrkliga kristendomen såsom ett
ensidigt betonande af det egna jagets salighetssak med ignorerande af
broderskapsbandet mellan alla menniskor, har fått sin naturliga komplettering i ett lika så
ensidigt ;betonande af det egna jagets jordiska intressen i den hänsynslösä kamp
om tillvaron, som utmärker vår »kristna civilisation» i högre grad än någon
föregående.
Det i idéen om gudsriket grundade krafvet på det menskliga
samhällets omgestaltning på solidaritetsprincipens grundval har, till följd af denna idés
kyrkliga förkrympning och förvanskning, lösgjort sig från kristendomen sjelf och
framträdt såsom en fristående rörelse, skild från behofvet af ett personligt
gudsförhållande och en personlig helgelse — hoppfull och optimistisk med
hänsyn till mensklighetens framtid, uttryck för en menniskovänlig men helt och
hållet utåtvänd själsriktning, väntande allt af de yttre förhållandenas
omgestaltning på solidaritetsidéns grundval.
Så uppstod den socialdemokratiska rörelsen med klasskampen såsom
medel och den materialistiska uppfattningen af historien såsom teoretiskt
underlag.
Men äfven en socialreformatorisk rörelse på kristendomens grundval
har i våra dagar framträdt. Äfven under kyrkans mörkaste tider har tron på
ett Guds rike på jorden i dess förut antydda djupa och omfattande betydelse
icke varit utan vitnen. Och i vårt århundrade träder den öfver allt fram med
öfverväldigande styrka och lifskraft, nedbrytande de gamla irrlärorna om ett
särskildt lifsområde för fullföljandet af egna fördelar (det ekonomiska) och ett
annat område för utöfvandet af det goda, samt om den jordiska tillvarons
oundvikliga. misère. Men i och med detsamma som vi kommit ifrån dessa
villfarelser äro vi inne på den kristna socialismens område.
En rörelse af denna art framträdde i England år 1848—52. Dess
främste män voro tvänne begåfvade predikanter och skriftställare, Maurice och
Kingsley och en nationalekonom Ludlow, som i Frankrike tagit kännedom om
Fouriers läror och uppgjorde planen till bildandet af kooperativa föreningar.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
