Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1 - En samhällsfara. Af Lizzy Lind af Hageby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SAMHÄLLSFARA
AF
LIZZY LIND AF HAGEBY.
är obestridligt att världen blir bättre. Vi lefva i en tid
mäktiga andliga strömningar, af vaknande
broderskaps-nsla, och äfven den mest inbitne pessimist måste erkänna,
t det grofva våldets maktspråk ej längre bringar darrande
slafvar till lydnad, att människorätt och människokärlek börja bestiga
den tron, som förtrycket och hatet fått lämna.
Ännu kämpas blodiga strider, men soldaten lämnas ej längre att
förblöda på slagfältet, och vän och fiende ägnas samma vård, när
kampen är slutad. Ännu söker rikedomen att gömma brödet för den
hungrande och stödet för den stapplande, men folkets väldiga skaror
hafva längesedan framletat nycklarna till lifvets skattkammare. Till
utveckling och tankefrihet tågande arbetare skola förvandla autokratens
järnhårda spira till en grönskande ledstaf, och den absoluta
själfvisk-hetens herravälde blir dagligen mindre.
Men under det den hänsynslösa egoism, som nedtrampar de
svaga, öfverallt bekämpas, där den öppet visar sitt ansikte, tolerera vi
midt ibland oss en ohäjdad råhet och grymhet, som under »nyttans»
mask smugit sig in ibland oss: vivisektionen. Med vivisektion menas
ordagrannt skärande i det som är lefvande, men vi sammanfatta i
allmänhet under detta namn plågsamma experiment på djur, vare sig
dessa utföras medels knifven och sågen eller bestå af inympning af
sjukdomsgifter. Under de senaste femtio åren har antalet af dessa
experiment ständigt ökats, och vi stå nu inför ett allvarligt
samhälls-ondt. Ty det är ej blott djuren, som blifva lidande genom
vivisektionen; den grymhet och den sjukliga nyfikenhet, som alstras hos
vivi-sektorerna, göra dem till farliga läkare.
Det har med rätta blifvit sagdt, att vivisektionen endast kan
fortgå, emedan de flesta människor ej veta hvad den innebär. Bakom
tjocka murar och väl tillbommade dörrar vrida sig tusentals djur i
plågor — plågor, inför hvilka bödelns barmhertighet är ett fruktlöst hopp.
Under hvarje ögonblick af ditt lif, då du andas skogens friska luft,
då du fröjdas åt värme och ljus och allt hvad du skattar högst, tränger
de torterade djurens kvidan ut från laboratorierna och de mörka
käll-rarne därunder, men du hör den ej. Om deras sorgsna klagan når
dina öron och om du skulle bulta på porten till deras fängelse, så
skulle vivisektorn möta dig med ett öfverlägset leende och tala om
den utomordentliga hjälp, han kan gifva olyckliga människor genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
