Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Hollands lyckligaste man, af Saxon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kapital, som lägges ned i denna nationalekonomiska, hygieniska och moraliska
dårskap, och världen skall draga en lättnadens suck som aldrig förr. Ty det
är ju bra dumt att gå en krokväg på fem kilometer, när raka vägen till samma
mål är blott en kilometer. Låt oss taga vår föda från jorden direkt utan
krokvägen med husdjuren!»
»Men man måste ha dragare?»
»Det värkligt intensiva jordbruket bedrifves med hacka och spade. De
stora åkerfälten äro till för husdjurens skull och bli öfverflödiga med dem. Det
finns redan nu i Tyskland, Amerika och på andra ställen stora gods med
’kreaturslöst jordbruk’. Man plöjer med ånga eller elektricitet.»
»Men hvar få gödseln ifrån?»
»Hvad är gödsel? Jo, växtämnen, som gått genom en djurkropp, hvilken
tagit det bästa af dem. Jag kan naturligtvis lika gärna göda med gräset sådant
det är, och det går så till, att man sår ett lämpligt gödningsgräs, som får växa
upp och som plöjes ner, när det nått lämplig höjd. Så göder man ju ock genom
att tillföra jorden de beståndsdelar den saknar i form af mineralämnen. Fråga
förste bäste trädgårdsmästare, och han skall upplysa er om, att hans skörd
blir aromrikare, kraftigare och mindre utsatt för ohyra, om han använder dylik
grön- och konstgödning.»
»Hvad skall man då äta i stället för kött?»
»Vi behöfva dagligen ett visst kvantum ägghvita, stärkelse, fett och
närsalter. Låtom oss blott se till, att vi få det! Det är naturligtvis bättre att
taga det ur växtvärlden, ty då slippa vi från alla de lidanden, som måste
följa af att äta äfven det friskaste kött — att nu ej tala om det namnlösa
ve, hvarunder mänskligheten stönar, emedan den äter upp liken af sjuka djur.
Nittionio procent af våra sjukdomar stamma från likfråssandet.»
Jag såg en smula tviflande ut.
»Ni är ej öfvertygad. Ja, ja, jag borde kanske ha sagt hundra i stället
för nittionio. Köttätandet skapar begär efter alkohol, tobak och andra gifter,
som gjort mänskligheten så gränslös skada».
»Jaså, ni vegetarianer bekämpa också spriten och tobaken?»
»Javisst. De äro blott följdlidanden af köttätandet. I den vegetarianska
staten finns det ingen husdjursafvel, ingen rusdrycksproduktion, inga fabriker
för tobak och andra liknande ’njutningsmedel’. Börjar ni fatta, hvilka krafter
vi skola lösgöra från dåraktiga och skadliga sysselsättningar för att skänka dem
åt nyttigt och sundt arbete?»
»Vegetarianismen för värkligen längre än jag någonsin tänkt mig. Det
blir hos er inte synnerligt behof af läkare.»
»Nej, och inte häller af apotekare, sjukhus, sanatorier och liknande.
Men det är en vida större kast, som försvinner — ni gissar genast hvilken?»
Jag skakade på hufvudet.
»Militären, vet jag. I ett samhälle, där man ej vill döda ens ett djur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
