Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Hollands lyckligaste man, af Saxon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är naturligtvis människomordet otänkbart. Till hvilka konsekvenser detta
för . . .»
»Det behöfver ni ej säga mig», utbrast jag. »Jag har bekämpat kriget
och allt hvad därtill hör i hela min tid. Där öppnade ni för mig en
synpunkt, som jag förstår.»
»De indirekta moraliska följderna af att människorna upphöra att förtära
kött äro oerhörda. Huru alkoholen förhåller sig till brottens antal veta vi.
Huru ensamt cigarettrökandet demoraliserar våra gossar känner hvarje
uppfostrare. Djurslaktandet förslöar våra finaste instinkter. Det gör oss okänsliga
för djurens smärta. Tror ni, att våra kvinnor skulle vara så efterblifna som
de beklagligtvis äro, om icke deras händer dagligen sudlades med blod under
matlagningen ? Allt det onda, som vi göra oss medskyldiga i, åstadkommer en
summa af lidande, hvaraf äfven vi måste bära vår del. Det är den enkla,
omutliga lagen om orsak och värkan ... Nå, för att fortfara att tala om
de indirekta moraliska verkningarne, hvad skall det ej betyda att bli af med
hela militärstassen, dess råhet, dess falska uppfattning af äran, dess fjäsk, dess
prålsjuka ...» v
»Ni behöfver ej säga mer om denna inkarnation af allt det dåliga hos
mänskligheten», af bröt jag.
»Så mycket bättre. De rent direkta följderna af öfvergången till
vegetarianismen bli ändå större. Den blodlösa dieten skapar friska människor —
och moralisk låghet är ju så ofta blott fysisk degenera tion. Ett sundare blod
är det samma som ett renare känslolif. ’Den, som äter bröd, tänker bröd;
den, som äter svin, tänker svin’, säger d:r Kollogg. Ett folk af vegetarianer,
som sluppit ifrån smutsen med husdjuren, som sluppit ifrån slaktandets
ohyggligheter, som sluppit ifrån alkoholeländets alla gräsligheter, som frigjort sig från
militarismens vanvett, får naturligtvis nya ideal i stället för de gamla och en
oändlig massa tid för att fruktbargöra dem. En mänsklighet af trädgårdsmästare
skall rasera de idiotiska härdar för smuts, sjukdom, lastbarhet och orätt, hvilka
kallas städer, och göra jorden till en paradisets lustgård».
Hans ögon lyste af hänförelsens eld.
»Det är inte underligt, att den gamla världen reagerar emot er. Ni ha
hela högen emot er.»
»Hela högen! Bonden, mejeristen, slaktaren, garfvaren, brännvinsbrännaren,
bryggaren, tobaksfabrikanten, läkaren, apotekaren, knekten och — lägg noga
märke till det — alla dem, hvilkas yrke är en binäring till dessas. Det blir
hela subberten.»
»Det går emellertid sakta för idén att tränga sig genom.»
»Sakta men säkert. Dess seger kommer med en naturlags nödvändighet.
Det är bara en folktäthetsfråga. När människorna blifvit så många, att de
ej ha råd till krånglet med kreaturen, då är det färdigt. Jägaren behöfde
oerhörda vidder. Herdens behof voro mindre. Men den bofaste jordbrukarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
